Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Arnesson, Kerstin
Alternativa namn
Publikasjoner (7 av 7) Visa alla publikasjoner
Albinsson, G. & Kerstin, A. (2015). Kartläggning av chefers vardag i Karlskrona kommuns samlade verksamheter. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kartläggning av chefers vardag i Karlskrona kommuns samlade verksamheter
2015 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Bakgrund: En generell bild som ges av flera förvaltningar inom Karlskrona kommun är att arbetssituationen för många chefer, särskilt på mellannivå, är ohållbar. Denna bild har förstärkts av organisationens medarbetarundersökning 2013, men också av den genomgång av ledningsstrukturen vid Barn- och ungdomsförvaltningen, som utfördes 2014 av Ernst & Young Q1. Mot denna bakgrund har en kartläggning av kommunens samlade verksamheter initierats. Enligt projektplanen förväntas denna resultera i en tydlig beskrivning av innehållet i chefers vardag avseende ”arbetsuppgifter, beslutsunderlag och glädjeämnen samt ett förslag på åtgärder för att uppnå ett önskat läge avseende hållbara beslut, god arbetsmiljö, upplev arbetsglädje och hållbart ledarskap”.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola, 2015. s. 140
Serie
Blekinge Institute of Technology Research report, ISSN 1103-1581 ; 1
Emneord
Chefer, Karlskrona kommun, Arbetssituation
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:bth-00612 (URN)oai:bth.se:forskinfoBE40E52E937244BDC1257E18004FB989 (Lokal ID)oai:bth.se:forskinfoBE40E52E937244BDC1257E18004FB989 (Arkivnummer)oai:bth.se:forskinfoBE40E52E937244BDC1257E18004FB989 (OAI)
Tilgjengelig fra: 2015-04-23 Laget: 2015-03-30 Sist oppdatert: 2018-05-22bibliografisk kontrollert
Arnesson, K. & Albinsson, G. (2014). Interaction patterns in a steering group: Power and action outcome. Economic and Industrial Democracy, 35(2), 325-340
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Interaction patterns in a steering group: Power and action outcome
2014 (engelsk)Inngår i: Economic and Industrial Democracy, ISSN 0143-831X, E-ISSN 1461-7099, Vol. 35, nr 2, s. 325-340Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The purpose of this article is to study interaction patterns within a steering group. Most large projects include a group of this kind whose task it is to steer towards set goals and provide the required resources. The origin of the research area lies in the observation that steering groups seem to have difficulties in living up to the expectations of project management and project participants, despite structured working methods such as regular meetings, distribution of responsibility and cooperation with different interested parties. By means of interviews and observations the article attempts to capture interaction patterns in a specific steering group. The study is anchored in theories of power with the purpose of supplying theoretical concepts and analytical tools. The most important conclusion is that the interaction patterns that emerged in the steering group rested on two foundations. The first one was that social relations in the steering group created power that was produced and manifested in different ways. The second one was that the exercise of power affected the action outcome, that is, the results of the actions and consequences for future actions. Another conclusion is that the exercising of the assignment presupposes four premises: the steering group member needs to have a positive approach to the project idea and the set goals, to have knowledge of the assignment, to have a position with the authority to make and carry out strategic decisions of the project, and be able to allocate time for active work and participation in meetings.

sted, utgiver, år, opplag, sider
SAGE, 2014
Emneord
Action outcome, interaction patterns, interplay mechanisms, power perspectives, social relations, steering group
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:bth-6602 (URN)10.1177/0143831X13481249 (DOI)000335655500008 ()oai:bth.se:forskinfoD65CF3C2B840095EC1257BCF00290694 (Lokal ID)oai:bth.se:forskinfoD65CF3C2B840095EC1257BCF00290694 (Arkivnummer)oai:bth.se:forskinfoD65CF3C2B840095EC1257BCF00290694 (OAI)
Eksternt samarbeid:
Tilgjengelig fra: 2014-10-10 Laget: 2013-08-22 Sist oppdatert: 2017-12-04bibliografisk kontrollert
Arnesson, K. (2014). Lärande utvärdering i ESF-projektet Kompetens i vård och omsorg, KIVO. Slutrapport.. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Lärande utvärdering i ESF-projektet Kompetens i vård och omsorg, KIVO. Slutrapport.
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Projektet ”Kompetens i vård och omsorg”, KIVO är ett Europeiskt socialfondsprojekt (ESF) som genomfördes under tiden 2011-10-01 till 2013-09-30. Projektägare är Landstinget Blekinge och chefen för Blekinge kompetenscentrum är projektägarens ombud. Inom projektet finns samarbetsavtal mellan Landstinget Blekinge, Äldre förvaltningen, Karlskrona kommun och Hälsohuset för alla AB. Den totala projektbudgeten var 8749 920 SEK.1 KIVO är ett tvåårigt projekt som har haft en lång startsträcka. Det innebär att aktiviteterna inom projektet startade på allvar först i november 2012 och genomfördes under 11 månader. En förklaring är att flera inom nuvarande projektledningsgruppen började arbeta med projektet i slutet av år 2012 eller i början av år 2013. I föreliggande slutrapport redogörs för den lärande utvärdering som bedrivits inom KIVO under tiden 2013-01-01 och 2013-09-30. Syftet var att följa projektets arbete mot uppsatta mål. Centralt i den lärande utvärderingen har varit dialogen med projektledarna, projektledningsgruppen och projektägarens representant. Min roll har varit stödjande, men också störande under processen det vill säga ifrågasättande och kritisk. Rapporten är indelad i fem delar. Första delen beskriver bakgrunden till projektet, dess syfte och mål. I den andra delen presenteras metodologiska utgångspunkter för den lärande utvärderingen. Den tredje delen fokuserar på arbetet med hållbart lärande och hållbar jämställdhet. Analys och resultat av den lärande utvärderingen redovisas i del fyra. Slutligen i del fem förs ett framåtsyftande resonemang om vilka hållbara effekter som projektet bidragit med. Förhoppningen är att denna slutrapport kan bidra till reflektion och lärande kring förutsättningar för att ett projekt som KIVO ska uppnå långsiktiga effekter, samtidigt som den lyfter fram den faktiska måluppfyllelsen som projektet har uppnått.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola, 2014. s. 64
Serie
Blekinge Institute of Technology Research report, ISSN 1103-1581 ; 1
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:bth-00580 (URN)
Tilgjengelig fra: 2014-03-20 Laget: 2014-01-31 Sist oppdatert: 2018-05-22bibliografisk kontrollert
Albinsson, G. & Arnesson, K. (2014). Projekt Centrum för telemedicin: Följeutvärderingsrapport.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Projekt Centrum för telemedicin: Följeutvärderingsrapport
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Strukturfonderna är EU:s viktigaste verktyg för att minska regionala skillnader inom och mellan medlemsländerna. I den tredje programperioden, 2007-2013, satsas med nationell medfinansiering mer än 30 miljarder kronor i olika strukturfondsprojekt. Det ekonomiska stödet ska användas till insatser för regional utveckling, sysselsättning och kompetenshöjning i Sverige. Under programperioden har utvärderingsupplägget ändrats till "on-going evaluation", följeforskning, som syftar till att fortlöpande utvärdera projekten för få underlag till nya vägval och alternativa aktiviteter som bättre leder projekten mot effektmålen. Ytterligare förändring är att medlemsländerna ska visa att de utvecklar utvärderingskapacitet (evaluation capacity building) som kan ta sig an nya krav på följeforskning. Den europeiska kommissionen betonar även att erfarenheter och kunskaper från utvärderingsinsatserna kontinuerligt ska leda till lä-rande i program och projekt liksom till offentlig diskussion, public debate. I föreliggande slutrapport redogörs för den följeforskning som genomförts inom strukturfondsprojektet Centrum för Telemedicin, CTM under tiden 2012-2013 där syftet var att utvärdera projektets utveckling mot uppsatta mål. Centralt i denna lärande utvärdering har varit dialogen med projektledaren, projektdeltagarna och representanten för projektägaren. Rollen som följeforskare har inriktats på att vara stödjande, men också störande, det vill säga ifrågasättande och kritisk. Rapporten är indelad i fyradelar. Den första beskriver bakgrunden till projektet, dess syfte och mål. I den andra delen redogörs för följeforskningens metodologiska utgångspunkter och därefter redovisas resultatet i den tredje delen. I den avslutande delen förs ett framåtsyftande resonemang om vilka hållbara effekter som projektet bidragit med.

Serie
Blekinge Institute of Technology Research report, ISSN 1103-1581 ; 2
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:bth-00581 (URN)oai:bth.se:forskinfoCCDF7CB51BFB99EDC1257C7100562D10 (Lokal ID)oai:bth.se:forskinfoCCDF7CB51BFB99EDC1257C7100562D10 (Arkivnummer)oai:bth.se:forskinfoCCDF7CB51BFB99EDC1257C7100562D10 (OAI)
Tilgjengelig fra: 2014-12-18 Laget: 2014-01-31 Sist oppdatert: 2017-03-14bibliografisk kontrollert
Arnesson, K. & Albinsson, G. (2012). Integration of theory and practice in higher education. International Journal of Educational Research, 53, 370-380
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Integration of theory and practice in higher education
2012 (engelsk)Inngår i: International Journal of Educational Research, ISSN 0883-0355, E-ISSN 1873-538X, Vol. 53, s. 370-380Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

ABSTRACT. This article discusses how theoretical and practical knowledge is integrated in higher education. With the point of departure in an interactive research approach we have worked with the formalizing of knowledge exchange and with common knowledge development. The overall purpose of the research project was to describe and analyze a learning process where both practicable and theoretically anchored knowledge is in the forefront. By following the education in a social-science programme, a model for sustainable learning was developed. In the centre of the model is a learning process for the integration of theory and practice where the intended learning outcomes, general skills, course literature and time constitute the established framework. Different forms of interaction and workplace-related studies became mediating tools, that is, they created opportunities for learning departing from dialogue, questioning, reflection and analysis.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Elsevier, 2012
Emneord
higher education, integration of theory and practice, interaction, sustainable learning
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:bth-6905 (URN)10.1016/j.ijer.2012.05.002 (DOI)oai:bth.se:forskinfo6FBD0F913E09CE06C1257BCF00297BC9 (Lokal ID)oai:bth.se:forskinfo6FBD0F913E09CE06C1257BCF00297BC9 (Arkivnummer)oai:bth.se:forskinfo6FBD0F913E09CE06C1257BCF00297BC9 (OAI)
Tilgjengelig fra: 2013-08-30 Laget: 2013-08-22 Sist oppdatert: 2017-12-04bibliografisk kontrollert
Albinsson, G. & Arnesson, K. (2012). Team learning activities: Reciprocal learning through the development of a mediating tool for sustainable learning. Learning Organization, 19(6), 456-468
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Team learning activities: Reciprocal learning through the development of a mediating tool for sustainable learning
2012 (engelsk)Inngår i: Learning Organization, ISSN 0969-6474, E-ISSN 1758-7905, Vol. 19, nr 6, s. 456-468Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose: The purpose of this article is to show how a model for sustainable learning has been formed in the meetings between practitioners and researchers. Design/methodology/approach: With the point of departure in an interactive research approach, the authors have worked with learning and common knowledge development. Empirical data were collected from nine learning seminars, which were carried out within the framework of an EU project. Findings: It is shown by means of empirical examples from an ongoing EU project how the pedagogic method of learning seminars came to be a mediating tool for reciprocal learning between researchers, project leaders and project participants. Originality/value: The learning seminars constituted an important part of a reflexive learning process where the learning consists of both practicable and theoretically anchored knowledge. Together with the project participants, the authors developed a model for sustainable learning. This model consists of a reflection model, which rests on four fundamental conditions; pedagogic leadership, the learning group, problem areas/situation and time aspects. This article fills a significant knowledge gap in terms of the development of learning within organizations.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Emerald, 2012
Emneord
Learning, Learning methods, Learning organizations, Learning processes, Model of sustainable learning, Reflection loop, Team learning
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:bth-7047 (URN)10.1108/09696471211266956 (DOI)oai:bth.se:forskinfoF767E3F2A9A43034C1257AC90047D201 (Lokal ID)oai:bth.se:forskinfoF767E3F2A9A43034C1257AC90047D201 (Arkivnummer)oai:bth.se:forskinfoF767E3F2A9A43034C1257AC90047D201 (OAI)
Tilgjengelig fra: 2013-01-07 Laget: 2012-12-03 Sist oppdatert: 2017-12-04bibliografisk kontrollert
Albinsson, G. & Arnesson, K. (2010). How Critical can you be as an Ongoing-evaluator?. International Journal of Action Research, 6(2-3), 256-287
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>How Critical can you be as an Ongoing-evaluator?
2010 (engelsk)Inngår i: International Journal of Action Research, ISSN 1861-1303, E-ISSN 1861-9916, Vol. 6, nr 2-3, s. 256-287Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article discusses experiences of on-going evaluation within a project funded by the EU Structural Funds. A question that is particularly illustrated is how we as on-going evaluators have handled the dilemma between closeness and involvement in the project in relation to distance and a critical approach. This dilemma is standard within action- and interactive research and becomes particularly evident in a concrete reality within a project. The problem is important to illustrate, especially considering the fact that the on-going evaluation task is politically governed, that is, the EU requires that the customary evaluation be replaced with an on-going evaluation. Furthermore, on-going evaluation finds itself in a developmental phase where discussions are carried on about how to define the concept and also on how the role as an on-going evaluator should be worked out. A possible outcome of this could be that the on-going evaluation becomes far too uncritical, or critical, and with that not come up to the expectations that are placed. In this article the point of departure is that the task of the on-going evaluator is to follow the development in a project vis-á-vis established goals with the purpose of creating practice-relevant knowledge. We also discuss the balancing that exists between being supportive of progress, giving constructive criticism and not being regarded as far too critical. After having worked in an innovative development project for two years, we have been strengthened in our understanding that the interactive research approach, concept usage, theoretical connection and methodological knowledge constitute imperative demands in order to handle the changing between closeness and distance

Abstract [sv]

I denna artikel diskuteras erfarenheter av följeforskning inom ett projekt finansierat av Eu:s strukturfonder. En fråga som särskilt belyses är hur vi i egenskap av följeforskare har hanterat dilemmat närhet och involvering i projektet i relation till distans och ett kritiskt förhållningssätt. Dilemmat är klassiskt inom aktions- och interaktiv forskning och blir särskilt tydligt i en konkret verklighet inom ett projekt. Problemet blir viktigt att belysa särskilt med tanke på att följeforskningsuppdraget är politiskt styrt, det vill säga EU kräver att sedvanlig utvärdering ersätts med följeforskning. Dessutom befinner sig följeforskningen i ett utvecklingsskede där diskussioner förs om hur begreppet ska definieras samt hur rollen som följeforskare ska utformas. Ett tänkbart utfall av detta skulle kunna vara att följeforskningen blir alltför okritisk eller kritisk och därmed inte infriar de förväntningar som ställs. I denna artikel är utgångspunkten att följeforskarens uppdrag är att följa utvecklingen i ett projekt mot uppsatta mål med syfte att skapa praktikrelevant kunskap. Vi resonerar även kring den balansgång som finns mellan att vara utvecklingsstödjande, ge konstruktiv kritik och att inte uppfattas som alltför kritisk. Efter att ha arbetat i ett innovativt utvecklingsprojekt i två år har vi stärkts i uppfattningen att den interaktiva kritiska forskningsansatsen, begreppsanvändning, teorianknytning och metodologiskt kunnande är oavvisliga krav för att kunna hantera växlandet mellan närhet och distans. Nyckelord: Följeforskning, interaktiv forskning, kritiskt förhållningssätt

sted, utgiver, år, opplag, sider
Reiner Hampp Verlag, 2010
Emneord
On-going evaluation, interactive research, criticism
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:bth-7573 (URN)oai:bth.se:forskinfo12909DB3EC3B7110C12578380047EA6E (Lokal ID)oai:bth.se:forskinfo12909DB3EC3B7110C12578380047EA6E (Arkivnummer)oai:bth.se:forskinfo12909DB3EC3B7110C12578380047EA6E (OAI)
Eksternt samarbeid:
Tilgjengelig fra: 2012-09-18 Laget: 2011-02-15 Sist oppdatert: 2017-12-04bibliografisk kontrollert
Organisasjoner