Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Eggers, Thomas
Publications (2 of 2) Show all publications
Eggers, T., Ekman, S.-L. & Norberg, A. (2013). Nursing staff's understanding expressions of people with advanced dementia disease.. Research and Theory for Nursing Practice, 27(1), 19-34
Open this publication in new window or tab >>Nursing staff's understanding expressions of people with advanced dementia disease.
2013 (English)In: Research and Theory for Nursing Practice, ISSN 1541-6577, E-ISSN 1945-7286, Vol. 27, no 1, p. 19-34Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

People with advanced dementia disease (ADD) are known to have communication difficulties and thus it presents a challenge in understanding the expressions of these people. Because successful communication presupposes cooperation at least between 2 individuals, both individual's actions must be acknowledged. The aim of this study is to describe nursing staff's ways of understanding the expressions of people with ADD when communicating with them. Interviews from 8 nursing staff were analyzed using qualitative content analysis. Two themes were constructed: "Being in communication" and "Doing communication." Being in communication means that nursing staff perceive people with ADD as being capable of communication. Doing communication means that nursing staff attempt different individualized strategies to understand what people with ADD communicate. Good care of people with ADD presupposes nursing staff that are willing and able to relate to other people and to maintain good care for people with ADD continuous education and supervision are needed.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Publishing Company, 2013
Keywords
advanced dementia disease, communication, content analysis, understanding, nursing staff
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:bth-6809 (URN)10.1891/1541-6577.27.1.19 (DOI)000323906200004 ()oai:bth.se:forskinfo37EADE90CDB9FD06C1257BE3004126DB (Local ID)oai:bth.se:forskinfo37EADE90CDB9FD06C1257BE3004126DB (Archive number)oai:bth.se:forskinfo37EADE90CDB9FD06C1257BE3004126DB (OAI)
External cooperation:
Available from: 2013-12-17 Created: 2013-09-11 Last updated: 2017-12-04Bibliographically approved
Virveus, A., Olander, E. & Eggers, T. (2012). "Småprat" är inget hälsosamtal: En modell för att implementera hälsosamtal med stöd i motiverande samtal.
Open this publication in new window or tab >>"Småprat" är inget hälsosamtal: En modell för att implementera hälsosamtal med stöd i motiverande samtal
2012 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Bakgrund: Kravet om att hälso- och sjukvården skall arbeta hälsofrämjande beskrivs i åtskilliga policy- och styrdokument. Trots detta visar forskning att det hälsofrämjande arbetet är föga genomslaget i den kliniska verksamheten. Forskning visar också att patienter önskar samtal om sina levnadsvanor i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Följaktligen förväntas personal inom Hälso- och sjukvården bedriva någon form av samtal om hälsa. Primärvården har haft problem med att leva upp till åtagandet om hälsofrämjande insatser. Resurser, kompetens och mandat för det hälsofrämjande arbetet har brustit men framför allt har det saknats strategier för hur insatserna skall implementeras. Syfte: Syftet med studien var att identifiera förutsättningar och hinder i den lokala kontexten för implementering av hälsosamtal med stöd i motiverande samtal (MI) och utifrån dessa utveckla en strategi som kan utgöra en grund för implementering. Metod: Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med personal vid en vårdcentral som är ålagda att genomföra hälsosamtal. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen visade såväl förutsättningar som hinder i implementeringsprocessen av hälsosamtal med stöd i motiverande samtal. Två teman med dess tillhörande kategorier och underkategorier kunde urskiljas. Det ena temat fokuserade på att skapa förutsättningar och undanröja hinder inför implementering av hälsosamtal och det andra på temat på att skapa förutsättningar och undanröja hinder i genomförandet av hälsosamtal. Diskussion: Analysen visade att tiden utgör ett hinder för att bedriva samtal med stöd i motiverande samtal. Forskning påvisar dock att det inte krävs mer tid i mötet med patienten för att tillämpa MI. Förmodligen förutsätts det då att personalen känner sig bekväm och har vana av att arbeta med MI för att kunna uppleva metoden som mindre tidskrävande. Utbildning i MI och med träning i tillämpning kan då tolkas vara en förutsättning för en hållbar implementering, vilket också denna studie visar. Organisationsklimatet som bland annat utgörs av relationer, värderingar och samarbete inom organisationen är också påverkar implementeringsprocessen. Föreliggande resultat påvisar att det finns en del otydligheter avseende organisationsklimatet som bör beaktas i implementeringen av MI. Slutsats: För att lyckas med implementering av hälsosamtal med stöd i MI och därmed kunna erbjuda patienter hälsosamtal som utgår från evidensbaserad kunskap, är det väsentligt att följa en strategi som utgår från befintligt kunskapsunderlag och är förankrad i den lokala kontexten.

Series
Blekinge Tekniska Högskola Forskningsrapport, ISSN 1103-1581 ; 3
Keywords
hälsosamtal, strategi, implementering, fokusgrupp, motiverande samtal
National Category
Nursing Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
urn:nbn:se:bth-00532 (URN)oai:bth.se:forskinfoC1315F1D9DE94914C12579FB003F5FAB (Local ID)oai:bth.se:forskinfoC1315F1D9DE94914C12579FB003F5FAB (Archive number)oai:bth.se:forskinfoC1315F1D9DE94914C12579FB003F5FAB (OAI)
Available from: 2015-06-25 Created: 2012-05-11 Last updated: 2017-03-16Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications