Denna kvalitativa uppsats undersöker och analyserar hur planerare, politiker och medborgare har kommunicerat mellan varandra under planeringsprocessen för Nya Slussen. Syftet med undersökningen har varit att undersöka och förstå hur kommunikationen mellan de olika parterna sett ut och hur de har hanterat konflikter som har uppstått i dialogerna vid samråd och i medborgardialogen. Tillsammans med tidigare forskning och ett teoretiskt ramverk som förklarar vikten av god kommunikation, olika planeringsideal och demokratiteoretiska perspektiv, har det empiriska materialet i form av bland annat offentliga plandokument, tidningsartiklar och bloggar analyserats och undersökts för att förstå hur kommunikationen i det specifika fallet om Nya Slussen varit. När man förstått kommunikationen som pågått under samråd och i medborgardialogen för Nya Slussen kan man dra generella slutsatser om vad god kommunikation i en planeringsprocess innebär samt vad effekterna kan bli om kommunikationen anses bristfällig. I diskussionen och i slutsatsen visas resultaten från analysen av det empiriska materialet och ger en förståelse för vilka konflikter som getts störst vikt under planeringensprocessen samt hur dessa konflikter har hanterats. Man får en förståelse hur man borde agera som planerare och politiker i samrådsmöten för att känna att man arbetar tillsammans med medborgarna och inte emot dem.