Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen. När samhället är på god väg in i ett informationssamhälle ställs det nya krav på skolan, inte minst på undervisningen. Dagens skola är i stort behov av utbildade lärare inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena samtidigt som skolan i sin tur ska sträva mot att utveckla intresset för teknik i undervisningen. Därmed ska IT ses som en faktor till att utveckla skolan och undervisningen där läraren inte längre har rollen som en ledare som ska mata eleverna med kunskap. Tvärtom ska läraren nu agera som en handledare som ska inspirera eleverna i deras lärande. Skolan behöver inte längre vara en plattform där ”lärandet sker” utan eleverna har möjligheten att kunna arbeta från andra platser. Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om vad för påverkan de olika styrdokumenten har för lärarens upplägg av IT-undervisning på gymnasienivå. Resultatet visar att lärarna har olika uppfattningar när det gäller användningen av IT. De nya möjligheter som IT erbjuder innebär både problem och möjligheter för läraren. Kvaliteten av IT grundar sig i uppfattningen kring IT och vilka resurser skolan vill lägga på utvecklingen av den. Lärarnas bristande datorkunskaper är en av de största faktorerna som hindrar utvecklingen för den nya undervisningsmetoden. Trots detta har man inte gjort mycket för att hindra okunnigheten. De ekonomiska resurserna har alltså bara räckt till införskaffandet av datorer och andra redskap, men inte till att utveckla lärarnas kunskaper. Ett skäl till detta har varit att i början då intresset var stort satsades det mycket på att integrera informationstekniken i skolan. När resurserna inte räckte till började man spara som i sin tur har påverkat utvecklingen av IT i undervisningen.

This bachelor thesis hypothesizes the integration of Information Technology, better known as IT, into today’s Swedish education system. Since the early 80's, the Swedish government has invested millions of crowns in the educational system. We can focus on the relational issues between IT and the educational system in many different ways. Through political initiatives and substantial financial investments, positive expectations can be achieved for the introduction of IT in the education system of Sweden. The political interest in IT is connected to the conceptions of the change in the potential of IT. Consequently, IT is neither entering a neutral context nor being introduced to teachers at their own request, but instead is given a position within the framework of non-going activities whose aim includes the fulfilment of a number of additional commitments and expectations from society. My interest has focused on studying what influences the curriculum of a non-compulsory school system, syllabus and the local area school plan has on teachers’ planning for the usage of IT. My interest focuses on the planning a teacher has to endure to include IT in his or her curriculum of non-compulsory school system. The result shows that the teachers’ thoughts and previous experiences of IT can result into problems and possibilities for education. Another thing is that the teachers do not follow the curriculum of the non-compulsory school system in a strict way and the reason could be that teachers and other school staff nowadays have more freedom to plan and structurize their teaching in a way that suits them. Information technology however, is meant to include a natural part in the education system rather than studying IT and it is a possibility that this side effect is an isolated phenomenon. Many changes have taken place in the education system in recent years. For instance the control of the education system has been decentralized and the activities of the school also have been reorganized. The restraints in the national economy that have been applied in Sweden in recent years, not least within the public sector have seriously affected most people. Cut backs and savings have been a reality that has influenced work in schools to a great extent. Moreover, the school is a work place for both students and teachers and just not only a place for the fulfilment of duties and demands.