Bakgrund: I Sverige insjuknar 30 000 personer varje år i stroke, av dessa får ungefär 15 % afasi. Tidigare studier har visat att personer som får afasi kan drabbas av en lägre sinnesstämning och att sjuksköterskan behöver veta mer om hur personer upplever sin afasi för att de personerna inte ska riskera att förlora sin identitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av afasi i samband med stroke. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre självbiografier analyserad utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framgick fyra kategorier och nio underkategorier som beskrev hur personer med afasi i samband med stroke upplevde; nedstämdhet, ensamhet, tankar om framtiden och osäkerhet. Dessa upplevelser bidrog till ett lidande för personen. Hoppet om förbättring i framtiden ansågs vara den känsla som gjorde det möjligt för personerna att komma vidare i livet. Slutsats: Denna litteraturstudie bidrar med en fördjupad kunskap om hur personer med afasi i samband med stroke kan uppleva sin situation. Kunskapen kan också möjliggöra för sjuksköterskan att ge en bättre omvårdnad till dessa personer. Flera upplevelser hos personerna bidrog till ett lidande. Dock framgick hoppet som en viktig faktor att förmedla till personerna så att de kan gå vidare i livet och på så vis minska deras lidande.