Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet. Förortsurbanisering som skapades av bland annat väl utbyggda motorvägar och förmånliga lån i förorterna. Stor del av Tyskland har stora problem med stagnerande städer, i öst kom stagnationen igång i samband med murens fall 1989. Städerna i östra Tyskland hade svårt att konkurera med väst och många industrier var tvungna att läggas ner. Nedläggningarna inom industrin bidrog till att befolkningen i östra Tyskland började flytta västerut. Stagnationen i Sverige präglas av urbanisering, folk flyttar från landsbygden och buksorter till storstäderna. Stagnationen i Sverige tycks även ha förvärrats under krisen i Sverige på 90-talet. Det finns olika sätt för städerna att förhålla sig till stagnationen de kan anpassa sig efter den eller motverka den. Städer kan se det som en möjlighet att minska tätheten eller ett sätt att göra staden mer kompakt. Hur staden än förhåller sig till stagnationen kräver stagnationen oftast rivningar av delar av staden. Skillnaden är dock vad städerna gör med marken sedan, en vanlig åtgärd är att utveckla parker på rivningstomterna. Parker är oftast ett försök från stadens sida att vända på stagnationen, genom att skapa attraktiva miljöer som oftast leder till högre markvärden.