Medan Sverige är en global föregångare inom hållbar utveckling betonar Klimatpolitiska rådet 2019 att hållbarhetsåtgärderna är för långsamma för att uppfylla de aktuella målen, särskilt när det gäller transport och stadsmiljö. Regional utveckling och kommunal fysisk planering spelar avgörande roller i förändringsprocessen eftersom planerare och strateger behöver ta itu med internationella avtal såsom Parisavtalet, Agenda 2030 och Den nya urbana agendan, samt svara på nationella mål och lokala prioriteringar. Det finns indikationer på att otillräcklig samordning mellan de nationella, regionala och lokala planeringsinsatserna är en nyckelfaktor bakom misslyckandet med att hålla sig på rätt spår. För att hjälpa till att hantera denna brist engagerade planerare från Region Blekinge i sydöstra Sverige SustainTrans-gruppen från Institutionen för Strategisk hållbar utveckling vid Blekinge Tekniska Högskola för att bana väg för en scenarioplaneringsstrategi över en 30-årig horisont (till 2050). Tanken var att ta fram åtminstone tre scenarier och att få med regionala, lokala och några relevanta nationella intressenter i genomförandet. Som ett minimum skulle de fyra identifierade nyckelområdena från projektet Strukturbild Blekinge 2.0 täckas in i studien:

Blekinges övergripande utveckling (exempelvis befolkningsutveckling)Arbetsmarknad, näringsliv och turismAttraktiva stads- och livsmiljöerInfrastruktur och transport

Rapportförfattarna från SustainTrans-gruppen arbetade iterativt med befintliga kunskaper, statistiska data och resultat från en intressent-workshop. Ett startläge identifierades och fyra utforskande scenarier togs fram och strukturerades efter de sannolika effekterna av höga och låga regionala hållbarhetsinsatser respektive hög och låg befolkningstillväxt: 

’Tveksamma Blekinge’ (oförändrad befolkning/ ej hållbart)’Blind tillväxt’ (ökad befolkning / ej hållbart)’Hållbarare Blekinge’ (oförändrad befolkning/ hållbart)’Nystart Blekinge’ (ökad befolkning/ hållbart)

Scenarioprocessen inkluderade alla nyckelområdena från Strukturbild Blekinge 2.0 som viktiga utvecklingsområden och resulterade i bredare samtal mellan offentliga intressenter. Detta kommer också förhoppningsvis lägga en grund för ökad samordning och integration mellan dessa organisationer.

Baserat på intressenternas synpunkter på scenarierna från workshopen, blev rapportförfattarnas bedömning att scenarierna ’Tveksamma Blekinge’ och ’Blind tillväxt’ skulle få för många negativa konsekvenser. Detta kunde ju också förväntas med tanke på scenariernas namn men mer specifikt handlade det om att det förstnämnda scenariot ge en gradvis nedgång medan det senare på sikt ge verkligt destruktiva resultat för livskvaliteten, naturen och samhällsekonomin. ’Hållbarare Blekinge’ och ’Nystart Blekinge’ bedömdes å andra sidan vara bättre eftersom de troligen skulle säkerställa en god livskvalitet. Med det senare scenariot kan den högre folkmängden sannolikt också ge extra fördelar som högre skatteinkomster och en mer välmående region. Det finns dock en risk att befolkningsökningen kan hämma hållbarhetsprestanda om den skulle drivas för långt.

En åtgärd som identifierades som avgörande för att slå in på spåret till något av de föredragna scenarierna var att stärka planeringsfokus för nya bostäder till täta blandade samhällen inom det befintliga urbana fotavtrycket. Det finns samtidigt regionala gränser för tillväxt som är svåra att uppskatta med den begränsade typen av kvalitativa bedömningar som denna studie skulle täcka. Därför rekommenderas att fler studier görs som bygger vidare på scenarierna, går in i mer detaljerad kvantitativ modellering och bygger färdplaner för ett attraktivt och hållbart Blekinge 2050.