Externa handelsområden dök först upp i Sverige på 1960-talet. Sedan dess har de endast blivit fler till antalen. De uppkom mot bakgrund av bilismens utbredning i samhället och ekonomiska drivkrafter. En annan viktig faktor är stadsbyggnadsideal som under 1900-talet förespråkade funktionsseparering. Många problem kommer till följd av externhandelns etablering, de kan bland annat konkurrera ut stadsdelsbutiker samtidigt som de är otillgängliga utan bil. De absolut flesta besökande anländer med bil till externa handelsområden. Bilberoendet medför många väletablerade negativa konsekvenser. I takt med befolkningsökningen i städerna befinner sig tätortsnära, eller halvexterna, handelsområden i ett alltmer centralt läge i staden. Arbetet behandlar den potentiella övergången monotona handelsområden kan göra till en funktionsblandad stadsdel, som i högre grad uppmuntrar till hållbara färdsätt. Huvudsyftet är att handelsområdena integreras i staden.

Arbetet har varit en fallstudie av två halvexterna handelsområden, ett i Trelleborg och ett i Växjö. Den första delen av fallstudien var en dokumentstudie som undersökte kommunernas trafkmål och jämförde dessa med handelsområdenas utformning. Dokumentstudien fann att de två kommunerna inte kunde leva upp till sina trafkmål i handelsområdena. Fallstudiens andra del, platsanalysen, utgick från två verktyg, Trafkverkets integreringsanalys och Jan Gehls tolv kriterier för urbana rum. Designprinciper togs fram baserat på arbetets kunskapsöversikt och resultatet från platsanalyserna. Med hjälp av dessa designprinciper gestaltades planförslag för de två handelsområdena i Trelleborg och Växjö.

Arbetet visar hur halvexterna handelsområden kan integreras i staden. Att omvandla ett halvexternt handelsområde till en stadsdel har många utmaningar. De flesta har att göra med den befintliga bebyggelsen, som bland annat försvårar förtätningen. Detta leder i sin tur till att det är svårt att skapa attraktiva stadsmiljöer. Slutsatsen är dock att integreringen är värd att genomföra trots det. I och med integreringen skapas en större närhet mellan olika funktioner, vilket uppmuntrar till hållbara färdsätt. Dessutom har tryggheten ökat och barriärer lösts upp. Designprinciperna som togs fram i detta arbete skulle kunna användas för andra projekt för integrering av handel. I slutet diskuteras integreringsanalysens användbarhet som verktyg.