Bakgrund: Varje dag får patienter ta emot besked om obotlig cancersjukdom. År 2011 diagnostiserades över 55 000 människor med obotlig cancer vilket visar att brytpunktsamtal kring obotlig cancersjukdom är en del av vårdens vardag samt berör många patienter. Traditionellt sett har förmedlandet av obotliga cancerbesked, infattande diagnos och prognos, ansetts vara en uppgift för läkaren. Det multiprofessionella arbetet som idag präglar vården gör att även andra yrkeskategorier, däribland sjuksköterskan också är inblandad. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa patientens upplevelser efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom Metod: En kvalitativ litteraturstudie, med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utgör metoden på denna studie. Sju artiklar valdes att ingå i föreliggande studie. Resultat: Artiklarna som analyserades resulterade i fyra olika kategorier: känsla av upprördhet, hopp, rädsla och trygghet. Upprördheten upplevdes då beskedet om hur lång tid patienter hade kvar att leva var svår information samt när bemötandet inte var tillräckligt. Hopp kunde innebära ett förintat hopp efter det obotliga beskedet eller ett förstärkt hopp, då patienterna trodde på möjligheten att ett mirakel skulle inträffa. Många patienter tyckte att hela sanningen kring deras obotliga tillstånd var brutal, plötslig och intensiv vilket gjorde att de upplevde rädsla över deras ovissa framtid. Trots att många såg början på slutet som en väldigt svår situation att hantera fanns det dem patienter som kunde ta beskedet med lugn och ro. Patienterna menade att de gav dem kontroll för den tid som fanns kvar och att de kunde planera sin tid vilket i sin tur resulterade i en viss trygghet. Slutsats: Att avgöra hur patienter kan reagera efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom är en orealistisk uppgift, däremot kan ökad kunskap, kommunikativa samt empatiska sjuksköterskor underlätta patientens sista tid i livet. En slutsats som dras ur studien är att patientens upplevelser efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom påverkas av bemötandet från vårdpersonal. Samtidigt behövs mer forskning inom området för att öka förståelsen för patienters upplevelser.