Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur staden planeras, viket är logiskt. Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om, vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes. Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebär ännu mer stillasittande. Utvecklingen till en mer stillasittande livsstil, i kombination med energität mat leder till att folkhälsosjukdomar eller så kallade livsstilssjukdomar. En relevant fråga, är vad folkhälsa har med stadsplanering att göra? Genom att skapa förutsättningar för exempelvis aktiv transport, som innebär att människan transporteras genom fysisk aktivitet, (cykel, gång, inlines, longboard med mera) eller att bevara park- och grönområden i bostadsområden och stadsmiljön så ökar möjligheten för individer att uppnå rekommenderade nivåer av daglig fysisk aktivitet. Vilket ger positiva hälsoeffekter som förebygger folkhälsosjukdomar. I detta kandidatarbete kommer översiktsplaner att analyseras för att undersöka hur den fysiska planeringen behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet i översiktlig planering. Forskningsdesignen som använts i kandidatarbetet är survayundersökning och metoden som används är en form av innehållsanalys, vilken heter Templet analys. Analysverktyget går ut på att undersökaren konstruerar kodord som identifierats i dokumenten som undersöks. Kodorden placeras i överordnade kategorier för att kunna analysera textinnehållet på en mer översiktlig nivå. Vidare har sökordens frekvens och dess kontext tagits fram för att analysera innehållet. Vidare görs en djupare analys av tre översiktsplaner där det görs en bedömning om ordet tolkat ur dess kontext går att koppla till fysisk aktivitet samt om det medför en positiv eller negativ inverkan på folkhälsa. Det som framkommer av analysen är att folkhälsa i sig inte behandlas i någon större utsträckning i översiktsplanen. Vilket kan bero på att folkhälsa är ett relativt nytt arbetsområde som grundlades först på 70-talet i Sverige och slog igenom bland Sveriges kommuner på 90-talet. Ytterligare en orsak kan vara att det inte står något uttryckligen om folkhälsa i Plan och bygglagen eller Miljöbalken. Om folkhälsa däremot delas in i underkategorier som gång- och cykelväg, parker, frilufts- och rekreationsområde finns det en del lagstöd i Plan – och bygglagen samt i Miljöbalken. Analysen visade vidare att underkategorier (gång- och cykelväg, park, grönområde, frilufts- och rekreationsområde, strandskydd med mera) till folkhälsa behandlas i översiktsplanerna samt att de har en övervägande positiv inverkan på folkhälsa.