Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ur evighetens synvinkel: om estetiken i stadsbyggnadskonsten
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
2004 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Vad är estetik? Hur ser något ut som är estetiskt tilltalande? Estetiska värderingar är något som vi ganska ofta talar om. Nästan alla har sina bestämda åsikter om vad som är vackert eller fult. Ändå är det väldigt få, om ens någon, som faktiskt kan definiera vad det är som gör något vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till något som man sett förut. Men vad har estetik för betydelse och hur används det i stadsbyggnadssammanhang? Det är dessa frågor som detta arbete kommer att handla om. I och med revideringen av PBL 1996 lyftes de estetiska värderingarna i stadsbyggandet och planeringen upp till en nivå där dessa jämställdes med kulturella och andra allmänna intressen. I den reviderade lagtexten står att ”Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar” . Förarbetena till PBL-revideringen har hitintills varit det mest handgripliga arbetet vad det gäller lagstiftning med att definiera vad en byggd miljö av god estetisk kvalitet är. I och med det nationella miljömålsarbetet som startade 2000, fortsatte arbetet med estetiska värden. Det 15: e miljömålet har rubriken God bebyggd miljö. Ambitionen är att detta miljömål ska uppnås inom en generation. Detta övergripande miljömål har efter hand brutits ner till mer konkreta delmål. Det delmål som är relevant i detta sammanhang är ”planeringsunderlag” där Boverket är den myndighet som har ett särskilt ansvar. I delmålet står det bland annat ”… kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas” . I och med detta har den fysiska planeraren fått stöd inte bara för vilken bebyggelse som är mest lämplig ur ändamålssynpunkt, hushållningsperspektiv mm., utan också ur estetisk synpunkt. Frågor om estetik kom att ytterligare lyftas upp på den nationella dagordningen i och med Arkitekturåret 2001, då ett nationellt fokus sattes på arkitektur och den fysiska miljön. Den fysiska planeraren måste i sin yrkesutövning ta ställning till om en bebyggelse är ändamålsenlig enligt PBL och uppfyller miljömålen. Han eller hon måste alltså värdera om bebyggelsen håller en estetisk godtagbar nivå. Vad innebär det egentligen när vi talar om estetik i stadsbyggnadssammanhang? Hur gör vi egentligen när vi skapar oss en uppfattning om något är av hög estetisk kvalitet i den yttre miljön? Dessa frågor är bara några i en lång rad som planeraren måste ta ställning till. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad begreppet estetik innebär i stadsbyggnadssammanhang. Vidare syftar arbetet till att utforska hur vi kan resonera när vi bedömer objekt utifrån estetiska parametrar, och då i synnerhet objekt i den yttre fysiska miljön. Ett delsyfte är att genom fallstudier undersöka hur estetiska värden tar sig till uttryck i den fysiska miljön. Målet är att öka förståelsen för estetikbegreppet i stadsbyggnadssammanhang genom att skapa en teoretisk grund för förståelsen av estetiska värden i den fysiska miljön. Avsikten är inte att försöka finna några absoluta sanningar. Arbetet är i princip uppbyggt efter tre frågeställningar: vad är estetik? Vad betyder estetiken i stadsbyggnadssammanhang? Hur används estetiska avvägningar i det moderna stadsbyggandet? Dessa frågeställningar är utgångspunkten för de kapitel som följer. I det första kapitlet presenteras några av de grundläggande begrepp som är nödvändiga att ta ställning till för att kunna föra en fortsatt diskussion. I kapitel två problematiseras estetikbegreppet genom olika filosofiska texter. Det tredje kapitlet avhandlar vilket utrymme som estetiken har i lagar och rekommendationer, främst PBL. I kapitel fyra framläggs en modell över olika estetiska samband. Det femte kapitlet är en fallstudie där modellen prövas genom att appliceras på tre olika områden. Examensarbetet baserar sig till stor del på litteraturstudier. I den första och andra delen av arbetet är det främst filosofiska texter om estetiska värderingar som används. För att arbetet ska vara möjligt att genomföra inom ramen för en 20-poängskurs har ett urval gjorts för att avgränsa estetikbegreppet. Detta innebär att stora delar av det filosofiska ämnet helt har uteslutits. Urvalet är baserat på litteraturförteckningar i relevanta uppsatser/rapporter för att inte heller detta ska bli alltför omfattande. I den tredje delen består dessa till stor del av regeringspropositioner och lagtexter som berör den fysiska planeringen i allmänhet och estetiken i denna i synnerhet. I det femte kapitlet har tre fallstudier genomförts för att pröva om de tidigare resonemangen fungerar i praktiken.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2004. , s. 120
Nyckelord [sv]
estetik, stadsbyggnadskonst, stadsplanering, planeringsteori
Nationell ämneskategori
Miljöanalys och bygginformationsteknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:bth-2850Lokalt ID: oai:bth.se:arkivex773C130E19AB00C1C1256E9E0070AC39OAI: oai:DiVA.org:bth-2850DiVA, id: diva2:830145
Uppsök
teknik
Handledare
Tillgänglig från: 2015-04-22 Skapad: 2004-05-24 Senast uppdaterad: 2015-06-30Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2678 kB)185 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2678 kBChecksumma SHA-512
c5691319940b00ba21827b160f31d4054186e0c569e4bebad178f696f00544636acbba732c923da125b7b171156925d49b0f3f18605a5d6d62d11b287dc64dcc
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Institutionen för fysisk planering och byggteknik
Miljöanalys och bygginformationsteknik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 185 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 177 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf