Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Trafiksystemets inverkan på boendemiljöers popularitet: En fallstudie av tre stadsdelar i Göteborg
Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
2012 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Ett övergripande mål med ämnesvalet till denna uppsats var att belysa det ibland förbisedda men nära förhållandet mellan den byggda miljön och trafikplanering. För att synliggöra denna relation valdes ett socialt perspektiv med utgångspunkt i statistik över var människor väljer att bosätta sig. Syftet var sedan att undersöka sambandet mellan populära boendemiljöer och utformningen av deras trafiksystem. Utifrån mycket skiftande popularitet mellan olika stadsdelar i Göteborg identifierades 20-talsstadsdelen Kungsladugård som ett specialfall och två relevanta referensobjekt, Brämaregården och Högsbohöjd, valdes för att pröva trafiksystemens inverkan på dessa boendemiljöers popularitet. Studiens frågeställningar är: Finns det ett samband mellan boendemiljöers popularitet och: dess trafiksystem och parkeringslösningar? dess omgivande trafikstruktur med olika grad av barriärverkan? Brämaregården valdes för att i första hand pröva den andra frågeställningen då stadsdelen ligger utmed en tungt trafikerad motorled och godsjärnvägsspår men i övrigt har många likheter med populära Kungsladugård. Högsbohöjd valdes för att i första hand pröva den första frågeställningen på grund av dess differentierade trafiklösning men även för dess geografiska närhet till Kungsladugård. Teoretiska utgångspunkter är dels två tidigare Stockholmsbaserade studier som isolerat vilka faktorer som styr var människor vill bo, dels Jan Gehls teorier om människovänliga stadsrum och modernistiska principers motsatsförhållande till sådana. Utifrån dessa föregångare på ämnesområdet sammanställdes en analysmodell anpassad efter den här studiens förutsättningar med en rad kriterier och frågor som kunde besvaras vid inventering av stadsdelarna och kontrolleras mot boendes egna upplevelser av sin närmiljö med hjälp av en kvalitativ fältenkät. De tre undersökningsobjekten kartlades dels fysiskt med hjälp av både platsinventeringar och flygfoto och dels demografiskt genom statistiskt material. Fysiska förutsättningar och utformningar redovisas i beskrivande text och skapade bilder i form av inventeringskartor och fotografier. Den sociala dimensionen greppades genom fältenkäten som frågade efter respondentens upplevelser av sin stadsdel och dess sammanhang, med både förutsättningslösa frågor och mer specifikt trafikrelaterade frågor. Efter analyserna av det olikartade empiriska materialet framträdde en helhetsbild som generellt bekräftar det förväntade: att trafiksystemet är omtyckt i Kungsladugård, att närheten till motorled utgör en viss störning i Brämaregården och att det är impopulärt att ha utsikt över parkeringslandskap i Högsbohöjd – men också det oväntade: att boende i Kungsladugård ville ha mer parkeringsyta, av praktiska skäl; att trafikdifferentieringen uppskattades i Högsbohöjd men samtidigt att det där verkade finnas en omedveten upplevelse av det trafiksystemets barriäreffekter; samt att boende i Brämaregården verkade ha mer bekymmer med Göta älv som barriär än det omgivande trafiksystemet och att det istället framkom brister i gatumiljön inom stadsdelen. Slutsatsen blir, även fast de två referensstadsdelarna delvis bytte egenskaper med varandra i förhållande till varför de valdes till undersökningen, att studiens resultat stödjer, men bevisar inte, att ett samband mellan boendemiljöers trafiksystem och popularitet finns.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2012. , s. 54
Nyckelord [sv]
Fysisk planering, trafiksystem, boendemiljö, popularitet, attraktivitet, Göteborg
Nationell ämneskategori
Miljöanalys och bygginformationsteknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:bth-3555Lokalt ID: oai:bth.se:arkivex460F9F7D39E08556C1257A6A007254E7OAI: oai:DiVA.org:bth-3555DiVA, id: diva2:830864
Uppsök
teknik
Handledare
Tillgänglig från: 2015-04-22 Skapad: 2012-08-30 Senast uppdaterad: 2015-06-30Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(8083 kB)133 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 8083 kBChecksumma SHA-512
2cd9241da1a29b0856ee421e9d11f2394780ad0ff2146448b8facbe5a4b6abc0e2cf6c97b703d8f91b4d66b7e57ec602a028ff5a1b48afde3e20d32a1f4a7ff6
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Sektionen för planering och mediedesign
Miljöanalys och bygginformationsteknik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 133 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 85 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf