Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en kronisk sjukdom som överförs via kroppsvätskor och samlag. En person som blir HIV-diagnostiserad kan uppleva rädsla, ensamhet och en förändrad livskvalité. Genom att utgå ifrån personers egna upplevelser och erfarenheter kan det hjälpa personer som lever med hiv att uppleva bättre välmående.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med HIV.

Metod: En kvalitativ analys utifrån ett manifest-perspektiv med latenta inslag har genomförts. Två patografier har analyserats utifrån Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys.

Resultat: Resultatet påvisade att personerna som levde med HIV-diagnosen upplevde sitt HIV-besked som tungt då de började ifrågasätta ifall situationen var verklig. Personerna ansågs uppleva en känsla av oro och ensamhet över hur deras livssituation kommer att se ut ifall de delade med sig om sina upplevelser till omvärlden. I resultatet framkom även att med hjälp av stöttning från omgivningen blev det lättare för personerna att komma till insikt om sin HIV-smitta.

Slutsats: Resultatet visade på att personerna med HIV-smittan kunde uppleva oro och ensamhet vilket i sin tur kunde leda till att personerna kunde använda sig av metoder såsom droger för att förtränga de negativa tankarna. För att personerna skulle kunna känna en trygghet och förståelse kring sin livssituation var det därför viktigt att sjuksköterskan arbetade utifrån en personcentrerad omvårdnad.