Municipal planning concerns supporting broader socio-economic interests that are linked to place-based resources, whilst promoting local development for the inhabitants. By protecting and utilizing the resources, it is assumed that they will benefit the wider society rather than an individual actor or interest – the resources become public socio-economic interests. Place-based resources such as minerals and desolate houses are also tied to land and specific places. They are often found in rural areas that have long struggled with demographic challenges such as negative population growth. Against the background of the tension between supporting public socio-economic interests whilst considering the interest of the local people, this thesis aims to examine how and under what conditions municipal planning takes place in rural areas with place-based resources and at the same time have negative population development. In the thesis, I use a northern Swedish rural municipality as a case to explore how this tension is played out. As a theoretical perspective, I use Deleuze’s and Guattari's (1987) view of desire as productive by producing assemblages of interest within which municipal planning is formed and transformed (cf. Beauregard 2020). The results of the study show that municipal planning in rural areas with place-based resources and negative population growth is shaped by socio-economic interests which are renegotiated into local interests. Through this renegotiation process the planning is formed through the desire to create population growth through the extraction of the place-based resources.  The thesis concludes that municipal planning in rural areas with place-based resources and negative population development is shaped through both the desire in place-based resources and the lack of desire. This demonstrates the need of further research in how these municipalities can handle the great uncertainties that the growing and fleeting desire in place-based resources create. 

Kommunal planering handlar om att dels tillgodose samhällsekonomiska intressen som finns knutna till platsbaserade resurser, dels främja en lokal utveckling för alla kommunens invånare. Genom att skydda resurserna för att sedan nyttja dem antas resurserna komma det bredare samhället till gagn snarare än en enskild aktör eller intresse – de blir allmänna intressen.  Platsbaserade resurser så som järnmalm och ödehus är också bundna till vissa platser. Ofta är de lokaliserade till landsbygder som länge tampats med demografiska utmaningar så som negativ befolkningsutveckling. Mot bakgrund av spänningen som uppstår för dessa kommuner att balansera samhällsekonomiska intressen om lokala mål syftar den här avhandlingen till att förstå hur och under vilka förutsättningar som kommunal planering formas genom i landsbygder med platsbaserade resurser och negativ befolkningsutveckling. I avhandlingen använder jag kommunal planering i en norrländsk landsbygdskommun som ett fall för att utforska hur kommuner hanterar spänningen mellan samhällsekonomiska intressen och mål om lokal utveckling. Som teoretiskt perspektiv använder jag Deleuze och Guattaris (1987) syn på begär som produktiva genom att producera intresseanordningar (eng. assemblages) inom vilken den kommunala planeringen formas och omformas (jmf. Beauregard 2020). Studiens resultat visar hur kommunal planering i landsbygder med platsbaserade resurser formas genom att samhällsekonomiska intressen omförhandlas till lokala mål om (befolknings)utveckling. Avhandlingens slutsatser åskådliggör att den kommunala planeringen i landsbygder med platsbaserade resurser och negativ befolkningsutveckling formas genom begär i platsbaserade resurser och samtidigt genom avsaknaden av begär. Detta visar att det finns behov av vidare forskning om hur dessa kommuner kan navigera osäkerheten som ökade och samtidigt flyktiga begär i platsbaserade resurser innebär.