Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald. Det empiriska materialet har kategoriserats utifrån dessa två perspektiv och inom livskvalitet återfanns tre huvudkategorier med ett antal subkategorier. Inom mångfald fann vi tre kategorier. Analysen visar att unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation som både positiv och negativ. Utifrån livskvalitetsperspektivet är de i huvudsak positiva men upplevelsen sett ur mångfald är negativ. Detta beror på att funktionshindrade personer upplever diskriminering och särbehandling vilket ger en negativ upplevelse.