Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Jakten på den försvunna stadsmässigheten
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
2003 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
The Search for Urbanity (Engelska)
Abstract [sv]

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras. Stadsmässighet har en mer fysiskt innebörd, medan urbanitet snarare handlar om ett socialt förhållningssätt. Vidare diskuteras olika stadsbyggnadsteoretikers syn på staden och stadsmässighet. Dessa är: - Jane Jacobs - Léon Krier - New Urbanism - Jerker Söderlind - Lars Marcus - Rem Koolhaas De olika teoretikernas idéer presenteras och kategoriseras: fysiska/rumsliga, funktionella och sociala aspekter. Stadsbyggarna/arkitekterna (alla utom Jacobs) fokuserar de fysiska aspekterna av stadsmässighet, till skillnad från Jacobs som till stor del sätter fokus på de sociala aspekterna (även om Söderlind anlägger ett visst ekonomiskt perspektiv). Krier och nyurbanisterna lägger stor vikt vid stadens gestalt, men för ingen direkt diskussion om hur ett vitalt stadsliv ska göras möjligt. Kriers urbanism handlar om symbolisk form snarare än användningen av rummet. Söderlind och Marcus, däremot, tar ett steg längre och funderar över hur staden fungerar, såväl fysiskt som funktionellt. Koolhaas kritiska syn på den stadsmässiga staden bryter mot de andra skribenternas synsätt. I de följande kapitlen (4-6) fördjupas och breddas de tre olika aspekterna av stadsmässighet, med stöd från andra teoretiker och forskare. I fördjupningskapitlet om stadsmässighetens funktionella aspekter presenteras en historik över den mångfunktionella staden samt orsaker till dagens funktionssegregerade stad, bl a samhällsutvecklingen och den modernistiska stadsplaneringen. Vidare presenteras grundläggande förutsättningar för en fungerande servicesektor i staden. Här diskuteras även begreppen funktionsseparering och -integrering samt olika nivåer av integrering. Fördjupningen om de fysiska och rumsliga aspekterna på stadsmässighet inleds med en historisk beskrivning av stadens utveckling, orsaker och verkan från antikens städer till dagens moderna städer. Här presenteras även vikten av blandad bebyggelse samt hur man kan associera fysisk och rumslig utformning med olika grader av stadsmässighet (Duany?s transekt). Stadsmässighetens sociala aspekter fördjupas genom en historisk överblick om livet på stadens gator och torg. Här diskuteras vidare det offentliga rummets roll som en arena för social interaktion: bl a offentlighet, svaga band, ytliga kontakter, serendipitet och tolerans. I tre fallstudier presenteras hur man sedan slutet av 1970-talet försökt bygga mer stadsmässiga städer i Sverige: Skarpnäck (Stockholm), Ladugårdsängen (Örebro)och Hammarby Sjöstad (Stockholm). Det är tydligt att man nder de tjugo åren som gått har utvecklat kunskapen om hur man bygger stadsmässigt, även om man fortfarande har problem med de sociala och funktionella aspekterna av stadsmässigheten. I den avslutande diskussionen diskuteras huruvida vi ska bygga stadsmässiga städer eller ej. Faktorer som talar såväl för som mot tas upp. Vidare förs en diskussion om stadsrummet som ett av allt fler medier för social interaktion samt att stadsmässiga stadsdelar per definition är parasiter som dränerar servicesektorns befolkningsunderlag för andra stadsdelar. Avslutningsvis presenteras förslag till faktorer att betänka vid stadsmässigt stadsbyggande: skilj på makro- och mikronivå, minimera tiden i bilen, bygg främst i befintliga områden, bygg inte bara stadsmässigt samt bygg stadsmässigt där det finns förutsättningar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2003. , s. 94
Nyckelord [sv]
stadsmässighet, urbanitet, stadsplanering, stad, urban, stadsmässig, fysisk planering, stadsutveckling
Nationell ämneskategori
Miljöanalys och bygginformationsteknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:bth-4414Lokalt ID: oai:bth.se:arkivex5BC2D230A119F357C1256D01005C5463OAI: oai:DiVA.org:bth-4414DiVA, id: diva2:831752
Uppsök
teknik
Handledare
Anmärkning
(april 2003) e-post: mats.l@aq-arkitekter.se tel: 016-15 93 16 (arb), 08-669 69 28 (hem), 0733-42 36 36 (mobil) adress: Lundagatan 44A, 117 27 Stockholm.Tillgänglig från: 2015-04-22 Skapad: 2003-04-07 Senast uppdaterad: 2015-06-30Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(10286 kB)499 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 10286 kBChecksumma SHA-512
fd45009670e392dcccf0d731b9135918185f474c981a2eacb09cd2f34d96615f3b737e24cd7d9561b2266b1b5093c5719ab9d06c5c533a836e5a32a876d4aa76
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Institutionen för fysisk planering och byggteknik
Miljöanalys och bygginformationsteknik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 499 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 407 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf