Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att upptäcka Mellanstaden: En studie av stadens ytterområden med Kristiansta som exempel
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
2002 (svensk)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
Abstract [sv]

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse. Centrumförnyelse och tilltalande bostäder i centrala lägen är aktuella projekt med inriktning på att göra staden tilltalande. Handel, nöjen, kultur, och attraktivt boende är viktiga för staden i kampen om företag, befolkning, turister och andra besökare. I de medelstora och stora städerna finns en form av stadsstruktur som vi här kallar mellanstad. Med mellanstaden menar vi de områden som är belägna mellan den täta stadskärnan och landsbygden. I mellanstaden finns många typer av bebyggelse. Småskalig äldre bebyggelse ?samsas? med storskalig miljonprogramsbebyggelse, villamattor, arbetsplatsområden, bilvårdsanläggningar, externhandel, trafikleder, tomma ytor med mera. Trenden när det gäller attraktivt boende går mot två håll. Det ena är att man väljer att bosätta sig i stadskärnan och det andra är att man väljer ett boende utanför staden, gärna i ?sjönära? läge. De mindre tätorterna kan i många fall erbjuda mycket goda boendemiljöer. Att bo utanför staden har blivit en möjlighet i vårt moderna IT-samhälle. I staden har de olika bostadsområdena fått olika attraktionskraft. Det finns stadsdelar med långa bostadsköer samtidigt som andra områden har tomma lägenheter. En stor del av stadens befolkning bor i mellanstadens bostadsområden. En del av dessa områden besväras av dåligt rykte. Den publicitet dessa får är oftast i negativ form. Den uppmärksamhet, som riktar sig mot staden, berör främst staden centrala delar. Därför vill vi sätta fokus på mellanstaden. Mellanstaden har många resurser, kvaliteter och möjligheter samtidigt som det finns brister och problem. Till resurserna hör närheten till naturen, låga markkostnader och att det ofta finns markreserver. Till nackdelarna och svagheterna hör bilberoende, segregation, storskalighet och minskad närservice. Otrygghet och dålig tillgänglighet kan även höra till mellanstadens problem. Trivsel och livskvalitet i vardagsmiljön är viktig för hela stadens utveckling. En god miljö kan stärka ortens konkurrenskraft och bidra till en positiv stadsutveckling. Vid framtida lokaliseringar av nya arbetstillfällen inom ?high-tech? ses livskvalitet i vardagsmiljön som en viktig utvecklingsfaktor. Även servicenäringarna anses vara beroende av god stadsmiljö. (Sverige 2009) Det finns många olika sätt att verka för en god livsmiljö. Att stadens centrum går mot en renässans är ganska tydlig. Vi frågar oss om stadsutvecklingen stannar i centrum, eller om den berör stadens alla delar. För att få en uppfattning om vilka förutsättningar mellanstaden har gör vi ett nedslag i en medelstor svensk stad, Kristianstad. Vi kommer att söka efter kvaliteter utifrån de boendes perspektiv och deras syn på en god livsmiljö. Det sker främst utifrån barn och ungdomars synvinkel och ur ett ekologiskt perspektiv. Vi funderar även på vad som kan förbättras. Viktiga faktorer att ta hänsyn till i stadsplaneringen är det historiska arvet, infrastrukturen, byggd miljö, landsbygd, välfärd, människors livsformer och vardagsliv. (Sverige 2009) Problemformulering Det finns många åsikter om stadens olika delar och vem som bor var. Centrum är till för ?innefolk? och ungdomar med god ekonomi. I miljonprogramsområdena bor invandrare och människor med olika problem. Villamattor för ?medelsvensson? med Volvo, husvagn och hund. Nyproducerade bostäder i attraktiva lägen för IT-folket och så vidare. Det går att räkna upp åtskilliga fördomar om staden och vem som bor var. Eftersom vi i det här arbetet främst kommer att inrikta oss på mellanstaden kanske vi upptäcker att fördomarna besannas eller att områden som anses som utsatta problemområden kanske inte alls upplevs som sådana av de boende. I dagens svenska städer ligger oftast stadsdelarna som öar runt en centrumkärna som även den är en ö. Centrum har specifika funktioner som ett tätare utbud av handel, kultur och nöjen än vad den övriga staden har. Bostadsområdena knyts till centrum genom trafikleder. Det finns ofta mellanrum mellan själva stadskärnan och övriga områden. Många öar ligger relativt isolerade mellan olika trafikleder. Där blir ofta bilberoendet ett faktum i en tid med förändrad närservice. Utvecklingen har gått mot ett boende där homogena grupper bor i olika stadsdelar. De frågor man kan ställa sig är: · Går det att stärka stadens olika delar så att en helhet uppstår · Kan mellanstaden bli hållbar ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel. · Finns det någon möjlighet att genom planering och politik motverka segregation Syfte Utifrån dessa frågor är syftet med detta examensarbete: - att identifiera stadens olika delar för att se vad mellanstaden har för möjligheter och brister. - att söka idéer till hur man genom planering kan öka trygghet, trivsel och tillhörighet för de som bor i mellanstaden. - att studera om det finns olika möjligheter att knyta ihop stadens öar och stärka mellanstaden och dess samhörighet med centrum Tillvägagångssätt För att identifiera stadens olika delar gör vi först en allmän historisk tillbakablick på Sveriges stadsutveckling. Vi kommer även att beskriva olika drivkrafter som påverkat stadsbyggandet under 1900-talet. Vi kommer även att precisera vilka områden som vi anser ingår i mellanstaden. Därefter kommer en diskussion om nuläget, trender och framtid. Senare i arbetet tar vi upp staden Kristianstad som exempel. För att få en förståelse för hur just den staden kommit till och hur den har växt fram gör vi en kort beskrivning av Kristianstads utveckling och en analys av staden. Efter det visar vi vad vi har bedömt vara Kristianstads mellanstad. I mellanstaden väljer vi sedan ut ett område som vi kommer att arbeta vidare med i en grundligare studie utifrån två synvinklar en ekologisk och en social. Den sista delen av arbetet omfattar förslag som framkommit genom studier av stadsdelen. Förslaget redovisas i form av en ?idékatalog? tillsammans med inspirationsbilder. Arbetet avslutas med en diskussion om mellanstaden och hur man i framtiden bör arbeta för att stärka de kvaliteter som finns där.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2002. , s. 102
Emneord [sv]
Mellanstaden, stadens ytterområden, socila planering, ekologisk planering, barn och ungdom, barn och utemiljön
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:bth-6207Lokal ID: oai:bth.se:arkivex8090F114FC907A57C1256BD100360677OAI: oai:DiVA.org:bth-6207DiVA, id: diva2:833637
Uppsök
Technology
Veileder
Tilgjengelig fra: 2015-04-22 Laget: 2002-06-07 Sist oppdatert: 2015-06-30bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltekst(5762 kB)1846 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 5762 kBChecksum SHA-512
952c53d8a1ed6f25482e1519a89f8b02061231d281e69e6d11c9a67e2bf19a73ece1aa23118b845232746fead67259efd63e486c23d8c9fa2fcf73f56b246062
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1846 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 3267 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf