Bakgrund: När en person drabbas av en obotlig sjukdom sätts palliativ vård in som en åtgärd för att lindra lidande och upprätthålla livskvalitet. Den palliativa vårdens sena fas benämns som vård i livets slutskede. Vid vård i livets slutskede är en god kommunikation viktigt för att minska lidandet för den döende patienten. Kommunikationen kan vara både verbal i form av samtal samt icke verbal vilket innefattar exempelvis beröring och att lyssna. Kommunikationen kan vara svår och påfrestande för vårdpersonalen och det krävs erfarenhet för att kunna kommunicera med patienter som befinner sig i livet slutskede

Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som befinner sig i livets slutskede på en vårdinstitution.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

 Resultat: I resultatet framkom det att vårdpersonalen upplevde att samtalet med patienterna var viktig då detta hjälpte patienterna att må bättre. Vårdpersonalen upplevde att det var viktigt att visa tillgänglighet men ändå låta patienterna själva bestämma när de vill prata. Kommunikationen med patienterna kunde ofta vara väldigt påfrestande för vårdpersonalen då de kunde uppleva ångest och trötthet i de svåra samtalen med patienterna. Trots svårigheten i kommunikationen upplevde vårdpersonalen att samtalen var berikande då de kände att arbetet var meningsfullt. Vårdpersonalen upplevde också hinder för samtalet, så som tidsbrist och brist på avskildhet, dock upplevde de att samtalet kunde förenklas genom att visa öppenhet. Något annat som upplevdes viktigt var att vara närvarande genom den icke-verbala kommunikationen, så som beröring och att finnas där och lyssna.

Slutsats: Kommunikationen sågs som en viktig del i vårdandet och därför är det viktigt att uppmärksamma de svårigheter som uppstod när vårdpersonalen kommunicerade med patienter i livets slutskede. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka om kommunikationen påverkas beroende på vilken miljö vården bedrivs.