Det här kandidatarbetet syftar till att synliggöra länken mellan kroppen och narrativet, och i utförandet belysa och problematisera befintliga maktstrukturer som reproduceras i medietekniska gestaltningar. Genom begreppen situerad kunskap och embodiment reflekterar jag över ifall berättelser, likt kunskap, kan berikas genom akten av begränsning och vad som sker när berättelser färdas från sin originella kontext till en annan. Jag undersöker stereotyp representation av minoriteter så som funktionsförändrade i film, och reflekterar därefter kring mina egna försök att gestalta narrativ utanför min egen situerade kontext. Jag vill uppnå en position i mitt eget gestaltande där jag kan tala om de konstruerade verkligheter jag producerar, acceptera mitt hantverk som en makt-teknologi, och ta steg till att skapa normkritiska gestaltningar med hjälp av metoderna designfiktion och diffraktion. Genom att använda webbteknologier för att förflytta fiktiva narrativ mellan de kroppar jag har gestaltat, hoppas jag kunna reflektera över vad som gör ett narrativ universellt och när de bör ses som situerade. 

This Bachelor's thesis aims to shed light on the connection between the body and the narrative, and in the execution illuminate and problematize existing power structures that are being replicated in media technical designs. Together with the terms situated knowledges and embodiment I reflect upon if stories, like knowledge, can be enriched through the act of limitation and what happens as stories are transported from their original context to another. I examine stereotypical representation of minorities in film, such as the differently abled, and thereafter reflect upon my own attempts to illustrate narratives beyond my own situated context. I aim to reach a position within my own designing where I can talk about the constructed realities that I replicate, accept my craft as a technology of power, and take steps towards creating designs that are critical of the norm, using the methods design fiction and diffraction as tools. By using web technologies to transport my fictional narratives between bodies, I hope to reflect upon what makes a narrative universal and when they are to be considered situated.