Det första lagstadgade tillfället för medborgarna att ges möjlighet att påverka den fysiska planeringens planprocesser är genom det formella samrådet. Samrådet har till funktion att “...få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan” (SFS 2010 5 kap 12§). Det pågår dock en debatt om huruvida samrådstillfället i en planprocess leder till bättre beslutsunderlag och ger möjlighet för medborgarna att påverka den fysiska planeringen då forskningen hävdar att det finns ett glapp mellan deltagandets syfte och dess reella funktion.

Syftet med studien är därför att studera ​hur den kommunala planeringen officiellt bemöter inkomna synpunkter vid det formella samrådsskedet med särskilt fokus på planeringens kunskapssyn och genom detta nyansera förståelsen kring det “rådande glappet” mellan deltagandets syfte och om dess reella funktion är så som forskningen framhäver. För att kunna uppfylla syftet ämnar studien besvara; Vilken kunskapssyn präglar planeringen vid det formella samrådsskedet utifrån upprättade samrådsredogörelser?

I uppsatsen förs ett resonemang kring hur medborgardeltagande kan förstås i den fysiska planeringens planprocesser samt hur samråd idag genomförs. Det förs även en diskussion kring planeringens kunskapssyn och vilken funktion kunskap kan ha inom en rationell planeringstradition och de postmoderna planeringstraditionerna kommunikativ, kollaborativ samt radikal planering.

Empirin som legat till grund för analysen består av tre skriftliga samrådsredogörelser, från tre svenska kommuner där respektive samråd berör planer med olika ändamål. Medborgarnas yttranden och kommunens bemötande av dem har sorterats, kategoriserats och analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys med en hermeneutisk tolkningsansats. Vid analysen har kommunens bemötande ställts i relation till medborgarnas synpunkter utifrån kategorier som identifierats i forskningsöversikten där fokus legat på̊ kunskapssyn och vilken funktion kunskapen kan få vid samrådsskedet. Samrådsredogörelserna valdes ut genom ett selektivt urval där var och en av handlingarna uppfyller kriterierna om att detaljplanen är antagen och har vunnit laga kraft samt inte gäller ändring av detaljplan.

Studien visar att planeringen präglas av både värdeneutral och värdebaserad kunskap vid det formella samrådsskedet, men att kunskap framförallt används på ett instrumentellt och rationellt sätt. Det framgår av studien att kunskap används med olika syfte där den främst får funktionen att styrka ståndpunkter snarare än att ta in nya handlingsalternativ i den fysiska planeringens beslutsprocesser.