Detta kandidatarbete handlar i stora drag om folkhälsa och fysisk aktivitet inom fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur folkhälsa, med fokus på fysisk aktivitet, behandlas inom kommunal fysisk planering.

Den övergripande frågeställningen för uppsatsen lyder som följande: ”Hur arbetar Karlskrona och Kristianstad kommun med folkhälsa, med fokus på fysisk aktivitet, i sin översiktliga planering?” och för att besvara denna har arbetet utformats som en fallstudie. För att i sin tur granska empirin har kvalitativ innehållsanalys använts och den utvalda empirin består framförallt av två översiktsplaner, från Karlskrona respektive Kristianstad kommun.

I uppsatsen har begreppet folkhälsa avgränsats till att endast innefatta de aspekter som påverkas av fysisk aktivitet. Begreppet fysisk aktivitet har i sin tur delats in i tre begrepp som har använts för att studera empirin, dessa begrepp är: vardagsmotion, spontanidrott och organiserad idrott. Resultatet av analysen av de båda översiktsplanerna har legat till grund för den avslutande delen i kandidatarbetet, diskussionen och slutsatsen. Under detta kapitel ställs resultatet av analysen mot bland annat tidigare forskning samt det teoretiska perspektivet som innefattar begreppet empowerment, eller stödjande miljöer.

En kort sammanfattning av analysresultatet är att både folkhälsa och fysisk aktivitet får utrymme i de båda studerade översiktsplanerna, dock i olika stor grad. De båda kommunerna beskriver vikten av fysisk aktivitet, hur planeringen kan påverka människor till att vara fysiskt aktiva samt hur de behandlar frågan.