Detta kandidatarbete har som syfte att belysa rollen som glitch kan spela i skapande. Jag ställer mig frågan vad som händer när vi för in ett medvetet brott i en kreativ handling, hur vi behandlar det vi uppfattar som fel eller misstag, och vad som kan hända när vi utforskar det som blivit förkastat som trasigt och obsolet. Dessa frågor har uppstått dels ur en nyfikenhet för det okända och ett ständigt sökande efter nya uttrycksformer, men även ur kritik. Den teknologiska utvecklingen min generation befinner sig i för oss allt hastigare framåt, och jag ifrågasätter hur vi förhåller oss till värdet av medietekniska artefakter när konsumtionshetsen gör sig alltmer påmind. Genom att ägna mig åt studier av glitch och konstformer som uppstått därifrån, second hand och dess kultur samt mediearkeologi har jag bildat mig en grund att stå på som sedan lett mig genom mitt gestaltningsarbete. Med ett kritiskt förhållningssätt har jag använt mig av icke-konventionella metoder och program för att redigera och manipulera media, och reflekterat över resultaten med stöd av forskning och diskussion med andra människor. Jag har utforskat digital glitch i medieformer som jag under mina tre år av studier har bekantat mig med, men även vandrat över fysiska kretskort och undersökt vad som händer när ett konkret brott introduceras i deras förväntade flöde.

Resultatet har blivit ett nytt förhållningssätt till utdaterad teknik, en ny vinkel att betrakta kreativitet och skapande från och förhoppningsvis en ökad respekt för vår fortsatta tekniska utveckling.

This bachelor thesis is intended to highlight the role that glitch can have in creation. I pose the question of what happens when we introduce a deliberate disruption in a creative act? How do we treat what we perceive as flaws and mistakes, and what can happen when we explore what has once been rejected as broken and obsolete? These questions have arisen partly from the curiosity about the unknown and a constant search for new forms of expression, but also from criticism. The technological development my generation is experiencing is moving us forward at an ever increasing pace, and it leaves me inquisitive about how we relate to the value of media artifacts when consumerism is becoming more and more prevalent. By studying glitches and their resulting art forms, second-hand and its culture, as well as media archeology, I have formed a foundation on which to base my work. With a critical approach, I have used non-conventional methods and programs to edit and manipulate media, and reflected upon the results supported by both research and discussion with other people. I have explored digital glitches in media that I've worked with during my three years of study, but also traversed physical circuit boards and investigated what happens when a break is introduced in their expected flow.

The result is a new approach to outdated technology, a new angle from which to view creativity and creation, and​—​hopefully​—​a shift in respect for our continued technological development.