Bakgrund:Närstående är engagerade i sin familjemedlem med intellektuell funktionsnedsättnings liv, speciellt när de är i behov av vård.I vårdandet av individer med funktionsnedsättning saknas det ofta tillräcklig kompetens hos vårdgivare. Varje individ är unik och ska bemötas och vårdas därefter, i bemötandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning behöver sjuksköterskan vara respektfull, motiverande, inte vara dömande samt försöka undvika att göra individen upprörd.Familjecentrerade omvårdnaden vill involvera hela familjen och se den som en helhet.

Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av både sitt eget och andras vårdande gällande individer med intellektuell funktionsnedsättning.

Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar som analyserade med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans metod.

Resultat: I resultat framgår det att närstående hade både dåliga och bra upplevelser gällande vårdandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning.Kategorierna som skapades var Upplevelsen av sin vårdande roll, Upplevelsen av vård från utomstående och Upplevelsen av sitt eget ansvaroch underkategorierna var utmaningar i vårdandet, glädje i sin vårdande roll, bristfällig kvalitet i vårdandet från utomstående, tillfredsställande stöd, viljan att ta ansvar och utmaningar i ansvarstagandet. 

Slutsats: I resultatet framgår det att det till största del är negativa upplevelser som närstående beskriver. Det visar sig genom utmaningar och påfrestningar i vårdandet gällande individen med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att sjuksköterskorsamtalar med närstående och ger dem utrymme att bestämma hur mycket de vill involveras i sin närståendes vård kan sjuksköterskan ge den bästa möjliga vården till både närstående och patient.