Hållbar utveckling är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhällsdebatt men det råder delade meningar kring hur vi arbetar med det på bästa sätt. Tidigare har samhället fokuserat på att minska sin energiförbrukning, resursanvändning, utsläpp av växthusgaser med mera för att göra samhället mer hållbart. Nu har det börjat växa fram andra tankar om att vi bör fokusera på att skapa en positiv påverkan på miljön och naturen för att samhällets utveckling ska bli hållbar. Ett sätt att göra det är genom Cradle to Cradle. Cradle to Cradle bygger på att skapa positiva och hållbara kretslopp, främst för produkter och produktion men även inom andra delar av samhället som samhällsplanering men också människors sätt att leva och konsumera. 

Syftet med uppsatsen var att identifiera och undersöka styrkor och svagheter i en svensk kommuns arbete med Cradle to Cradle. I arbetet undersöks hur Ronneby kommun konkretiserar Cradle to Cradle i sin planering. Hur de går från en mer övergripande strategi om hållbar utveckling till att konkretisera principerna för Cradle to Cradle i sin planering. Undersökningen gjordes genom en fallstudie av Ronneby kommun. Val av Ronneby kommun som fall grundade sig i deras arbete med Cradle to Cradle på flera olika nivåer inom fysisk planering. Från uppförande av enskilda byggnader enligt Cradle to Cradle principer till arbetet med att ta fram strategiska program och skapandet av en ny stadsdel enligt Cradle to Cradle.