Bakgrund: Venösa bensår är den vanligaste sårdiagnosen och påverkar livet negativt då personer kan uppleva obehaglig lukt från såret samt smärta vilket kan leda till isolering. Egenvården är en viktig del i behandlingen när det kommer till sårläkningen och den främsta åtgärden är att minska bensvullnad genom att exempelvis använda kompressionsstrumpor och ha benen i högläge. Dorothea Orems egenvårdsteori används som definition av egenvård.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser i samband med sin egenvård vid venösa bensår.

Metod: En litteraturstudie har gjorts med deduktiv ansats med utgångspunkt i Orems teori. Genom en systematisk sökning i databaserna Cinahl och Pubmed resulterade urvalet i 12 kvalitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys gjordes enligt Lundman och Hällgren- Graneheim (2017).

Resultat: Personernas upplevelser beskrivs utifrån kategorierna egenvårdsstrategi och egenvårdsbegränsningar.

Slutsats: En del av personerna upplevde mer positiv syn till egenvården och hade kapacitet till åtgärderna. Men övergripande handlade upplevelserna om olika begränsningar till egenvården såsom smärta och rädsla där smärtan ofta visade sig vara underbehandlad. Även brist på kunskap sågs som ett hinder då många av personerna inte förstod varför egenvårdsåtägärderna var viktiga.