Sedan en tid tillbaka arbetar flera länder, regioner och större städer med platsvarumärke. Detta används till marknadsföring av sin plats men även för att framhäva det som karaktäriserar eller är unikt för platsen. Idag syns platsvarumärken på kommunen och mindre städer. En snabb sökning av platsvarumärke på internet visar att flera kommuner arbetar aktivt med att utveckla sitt platsvarumärke. Tydligt syns det att platsvarumärke idag är ett aktuellt ämne för kommuner och lokalpolitiker att lyfta fram det som karaktäriserar sin plats och sin framtida utveckling. Kommunen kan med platsvarumärket belysa vad man vill utveckla och vad kommunen anser vara betydande för platsen. Detta kan vara lokaliseringen eller det som anses vara kommunens identitet och det man vill framställa sig som.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för begreppet platsvarumärke för en kommun och hanteras i fallet Lund och Brunnshög. Undersökningen riktar sig till hur platsvarumärket och samhällsplaneringen påverkar varandra i en kommun och om platsvarumärket påverkar utformningen av det fysiska rummet. För att få en förståelse för hur platsvarumärket finns i planeringsdokument har litteraturstudie genomförts med metoden kvalitativ innehållsanalys. I analysen appliceras det teoretiska ramverket och kunskapsöversikten som utgår från platsvarumärke och samhällsplanering. Undersökningsmaterialet har varit Lunds översiktsplan 2010 och fördjupade översiktsplanen för Lund NE/Brunnshög. För att besvara frågeställningen undersöks även två detaljplaner för att finna hur utformningen av det fysiska rummet skett.

Slutsatserna som kan dras av undersökningen är att det finns inga tydliga kopplingar mellan detaljplanerna och platsvarumärket. Däremot finns kopplingarna mellan platsvarumärket och översiktsplanen och fördjupade översiktsplanen. Vidare frågeställningar har uppkommit i arbetet med uppsatsen om hur påverkan mellan platsvarumärket och den valda utvecklingen av större bebyggelse sker.