Att röra sig i den byggda miljön utan att känna sig hindrad av dess utformning är en mänsklig rättighet. Det finns lagar och riktlinjer på nationell och lokal nivå som strävar efter att den offentliga miljön ska vara anpassad för alla personer oavsett om en person har en funktionsvariation eller inte. Eftersom människor har olika förutsättningar att röra oss i den byggda miljön sätts högre krav på att miljön ska anpassas och utformas utifrån de behov som en person med funktionsvariation har. Detta innefattar olika funktionsvariationer som exempelvis rullstolsburna, hörsel- och synskadade. I Sverige har det tagits fram lagar, som exempelvis plan- och bygglagen, för att sätta krav på utformningen av den byggda miljön och att den ska vara anpassade och tillgängliga för personer som har funktionsvariationer.

Trots att det finns lagar och riktlinjer kring tillgänglighetskrav finns det många fall där tillgängligheten brister i den offentliga miljön för personer med funktionsvariationer. I den här studien lyfts det fram att det bland annat beror på okunskap från planerarens sida, hur regelverken tolkas samt att olika funktionsvariationer har olika behov för att en plats ska bli tillgänglig. Oftast när det talas om funktionsvariationer kategoriseras de som en grupp där bland annat planerare, exploatörer och arkitekter förutsätter att alla med olika funktionsvariationer eftersträvar gemensamma lösningar för att göra en plats tillgänglig. I synnerhet leder detta till att många behov bortprioriteras eller glöms bort helt i planeringen.

Denna studie syftar till att undersöka hur den offentliga miljös tillgänglighet formas utifrån olika funktionsvariationers behov. För att undersöka det har en fallstudie tagits fram och avgränsat målgruppen till två specifika funktionsvariationer, rullstolsburna och synskadade. Studien har även avgränsat sig geografiskt till knutpunkter då dessa platsers tillgänglighet ofta ses som bristfälliga utifrån personer med funktionsvariationer. En platsinventeringen har gjorts över tre knutpunkter i Göteborg för att kunna analysera generella brister som finns vid knutpunkter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Studien innefattar även gestaltningsförslag över knutpunkten Brunnsparken i Göteborg, där författarna har tagit fram två gestaltningsförslag som fokuserar på varsin funktionsvariation. Ett av gestaltningsförslagen visar på hur Brunnsparken kan gestaltas för att bli tillgänglig utifrån en person som är synskadad och den andra visar på hur platsen kan utformas för att bli tillgäng för en person som är rullstolsburen. Avslutningsvis har en diskussion förts kring de två funktionsvariationernas behov där studien har undersökt om det är möjligt planera för de båda funktionsvariationerna i relation med varandra.