Bakgrund. I nio av tio byggprojekt överstiger kostnaderna budgeten. För att anpassa sig till dagens projektbaserade organisationsklimat krävs det att organisationer blir mer adaptiva för att kunna hantera förändringar orsakade av extern turbulens. På grund av den ökade förändringstakten räcker inte projektledarpraxis till för ett effektivt projekt. Tidigare forskning föreslår att psykosociala aspekter, till exempel intern arbetsmotivation, har en växande betydelse för projekteffektivitet.

Syfte. Studien ämnar utreda projekteffektivitet i byggprojekt och syftet är att bekräfta de hypoteser om att projektledarpraxis eller psykosociala aspekter som prediktorer av ett effektivt projekt som presenterats i tidigare litteratur.

Metod. Baserat på syftet användes en enkät för att skapa ramverket för analysen. Enkätundersökningen distribuerades till 230 personer i en projektledande roll på ett stort byggföretag i Sverige. Dessa personer förväntas besitta stor kunskap i projektet samt påverkar i allra största grad projektets utfall. Slutligen erhölls ett urval på 82 projektledare som användes i PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analys som studien applicerar.

Resultat. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan upplevd projektledarpraxis och projekteffektivitet, medan upplevda psykosociala aspekter visar ett positivt samband med projekteffektivitet. Upplevd projektledarpraxis visar däremot ett positivt samband med projekteffektivitet när psykosociala aspekter agerar som mediator.

Slutsats och framtida rekommendationer. En slutsats som fastställs är att fokus bör flyttas från de snarare tekniska och hårda faktorerna till de psykosociala faktorerna. Projekten är, för att uppnå projekteffektivitet, beroende av personerna i projektet och deras psykosociala tillstånd för att ge praxisaktiviteterna en mening. Slutligen konstateras det att projekteffektivitetsområdet är ett komplext område som kräver ytterligare forskning. Förslagsvis bör studien testas på fler industrier där frekvensen av samt praxisaktiviteterna skiljer sig. Organisationer förespråkar olika ramverk vilket kan ge divergens i praxisaktiviteterna och projekteffektiviteten.

Background. The costs exceed the budget in nine out of ten construction projects. To be able to adapt to internal changes, affected by external turbulence, in the project-based organization climate, the organizations has to become more adaptive. Due to the increased rate of change, the project manager practice is not enough to reach project efficiency. Former work suggests that, for example, internal work motivation has an increased importance in project efficiency.

Objective. The study aims to investigate the project efficiency in construction projects and the objective is to confirm the hypothesis that project manager practice and soft practice serves as predictors for project efficiency, as former literature suggests.

Methods. Based on the objective, a survey was used to create a framework and gather data. The survey was distributed to 230 persons with a project manager role in a large construction company in Sweden. These persons are expected to possess great knowledge in the project and does to a great extent affect the outcome of the project. A sample of 82 project leaders was used in the PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analysis method that was applied in the study.

Results. The result shows that there was no significant relationship between experienced project leader practice and project efficiency, while experienced soft practice showed a positive relationship with project efficiency. However, experienced project practice showed a positive relationship when soft practice acted as a mediator.

Conclusions and future work. It is concluded that focus should be shifted from the more technical parts and factors of the project to soft practices. To achieve efficiency, projects are dependent of the individuals in the project and their social qualities to give the project practice a meaning. Finally, the study concludes that the area of project efficiency is complex and is in need of further research. A suggestion is that the study is tested on several industries where the frequency of the used practices differs. Different organizations advocate different frameworks which might give a divergence in the practice activities and project efficiency.