Bakgrund: Sjukvården idag möter patienter med andra kulturella bakgrunder. Detta innebär att sjuksköterskor ständigt hamnar i situationer som kräver en ansträngande kommunikation för att förstå varandra, då språket inte är gemensamt. Språkbarriärerna påverkar mötet genom att inte få en tillräcklig information eller en information som patienten eller sjuksköterskan inte förstår, vilket kan påverka patientsäkerheten för bägge parter. För att kunna kommunicera och hantera språkbarriärer, har sjuksköterskor erfarenhet av de olika kommunikationssätten i mötet med patienten som kan vara både till en fördel och nackdel. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av olika kommunikationssätt vid språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ design som har baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen var av induktiv och manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sammanlagt sju underkategorier. Att använda telefontolk, Att använda närstående som tolk, Hjälp av tvåspråkiga sjuksköterskor som tolk, Tolkens påverkan på omvårdnaden, Förenkling av information och språk, Att använda kroppsspråk, teckenspråk och gester, Att bedöma patienten med icke-verbal kommunikation. Dessa underkategorier resulterade i två huvudkategorier. att använda olika former av tolk och att tillämpa verbala och icke-verbala strategier. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av att använda sig av olika kommunikationssätt gav möjlighet till att övervinna språkbarriärer. De olika kommunikationssätten påverkade både omvårdnaden och mötet mellan sjuksköterska och patient till en för och nackdel. I denna studie identifierades även att det finns brister i hur man ska utveckla vården vidare och för att den ska bli så patientsäker som möjligt vid språkbarriärer.