Bakgrund: Samhällets snabba digitalisering har ställt många äldre i ett digitalt utanförskap. Samtidigt som ensamhet är ett växande samhällsproblem, särskilt för äldre individer. Ofrivillig ensamhet kan i längden ge både fysiska och psykiska konsekvenser som förhöjd risk för hjärtinfarkt, stroke, demens och depression. En del i sjuksköterskans arbetsuppgift är att verka för att patienter inte upplever ett digitalt utanförskap. Samt att identifiera ensamhet som en riskfaktor för försämrad hälsa och uppmuntra patienten att bryta ensamheten. 

Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan bristande internetanvändning och ensamhet hos äldre individer.

Metod: Metoden i studien är en kvantitativ deskriptiv studie som bygger på SNAC-B´s material. Urvalet i studien är från SNAC-B´s deltagarlistor i Blekinge och är ett representativt urval ur befolkningen med personer över 60 år. Datan analyserades i SPSS, version 26 där variablerna formades till korstabeller. 

Resultat: I resultatet framkom det att äldre äldre (80+) oftare besväras av ensamhet än yngre äldre (60-78). Det framgår även att individer som använder internet är besvärade av ensamhet i mindre utsträckning än individer som inte använder internet.

Slutsats: Slutligen kan studien inte fastslå ett direkt samband mellan internetanvändning och ensamhet. Men studien kan utläsa att de individer som använder internet är mindre ensamma än individer som inte använder internet.