Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en obotlig sjukdom som innebär att musklerna förtvinar och personen som insjuknat förlamas. Dödsorsaken vid ALS är vanligtvis koldioxidnarkos eller lunginflammation. Under sjukdomsförloppet förekommer funktionsnedsättningar vilket innebär att omvårdnaden blir palliativ och sjuksköterskans uppgift blir att lindra det lidande som uppstår och att vara ett stöd. Lidande kan enligt Katie Eriksson (1994) beskrivas som sjukdomslidande, vårdlidande samt livslidande.  

Syfte: Syftet med arbetet var att med stöd av Katie Erikssons teori beskriva personers upplevelse av det lidande som ALS medför.

Metod: Litteraturstudie baserad på patografier. Patografier som analyserades med en deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Den deduktiva ansatsen utgår från Katie Erikssons teori om lidande. 

Resultat: Analysen visade att personer med ALS upplever ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Det var olika faktorer som gjorde att lidande skapades. Inom sjukdomslidande upplevdes andningsbesvär, tal-och sväljsvårigheter tillsammans med svaghet i extremiteter som speciellt svåra att leva med och var bidragande faktorer till att ett lidande skapades. Dessutom var rädsla, oro, sorg, meningslöshet och ilska känslor som skapade ett livslidande då det i många fall var svårt att kontrollera de känslor som skapats till följd av sjukdomen. Inom vårdlidande var de största faktorerna till ett lidande utebliven- och icke vård samt kränkningar. Det var till följd av vårdpersonalens handlingar som personerna med ALS upplevde detta lidande. 

Slutsats:  Med koppling till de olika lidandena framkom det att rädsla i samband med komplikationer samt att sorg och ilska var känslor som var återkommande i samtliga patografier. Personer med ALS var i stort behov av palliativ omvårdnad vilket resulterade till att sjuksköterskans största uppgift var att stödja både personen men också deras närstående. Sammanfattningsvis så har studiens syfte besvarats och en ökad förståelse för det lidande som personerna bakom samtliga patografier har belysts vilket kan hjälpa sjuksköterskan till att förbättra den personcentrerade vården.