Samhället vi lever i idag har flertal problem som behöver åtgärdas innan vi kan kalla det för jämställt. Kvinnors inflytande i samhället är signifikant mindre än mäns och den fysiska planeringen har förutsättningar för att styra utvecklingen i rätt riktning där såväl mäns som kvinnors villkor synliggörs. Trafikplanering är ett välkänt planeringsområde som möjliggör för planeraren att integrera jämställdhet utanför individers privata bostad. Genom ett genusperspektiv kan planerarens invanda mönster och normer utmanas och förutsättningar skapas för ett mer jämställt samhälle.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie där Bollnäs, Karlstads och Västerås kommuns detaljplaner för nya resecentrum granskats. Vid granskningen har kommunernas ansvar för jämställdhet uppmärksammats, likaså även kommunernas integrerande och arbete med jämställdhet. Att integrera ett genusperspektiv i trafikplaneringen ger kommuner verktyg till att agera intersektionellt och utmana maktordningar. Genusperspektivet bjuder också upp till diskussioner om könsneutral kontra könsmedveten planering vilket är lämpligt för kommuner att ta i beaktning för att i slutändan dra egna slutsatser om vad som lämpar sig bäst inom kommunen. Att även rikta fokus på planeringspråk och diskurser inom ämnet jämställdhet möjliggör för kommuner att tillsammans med medborgarna skapa gemensam bild över jämställdhet som begrepp. Det möjliggör också för planeraren att skapa förståelse över den konkreta planeringens koppling till individers dynamiska och abstrakta välbefinnande.

Fallstudien har lett till förståelse att olika kommuner har olika grader av jämställdhetsintegrerande. Det som dock präglar alla tre utvalda detaljplaner är att de tenderar till en könsmedveten planering. Detaljplanerna har också indirekt eller direkt koppling till jämställt resande men huruvida denna koppling utmärker sig skiljer de olika detaljplanerna åt.  Bollnäs och Karlstads kommuns detaljplan utgörs av liknande konsekvenstänk där planförslagens konsekvenser direkt kopplas till könsuppdelad resandestatistik och jämställt resande. Västerås stads detaljplan saknar detta. Istället kan indirekta kopplingar hittas mellan Västerås prioritering av trafikslag och resandestatistik som antyder att kvinnor och män använder trafikslag olika mycket samt upplever trafikmiljöer olika.