I grunden handlar fysisk planering om att försöka styra nutiden mot en eftersträvansvärd framtid. Då planer får konsekvenser i flera årtionden framöver är det en central utmaning för planerare att hantera de osäkerheter som uppstår vid översiktlig planering. Uppsatsen syftar därför till att skapa ökad förståelse om hur osäkerheter kan bemötas inom ramen för en rationell planering i en oförutsägbar framtid. Detta görs genom utgångspunkten om en rationell planering som å ena sidan vill fixera framtiden genom analyser och antaganden om hur framtiden kommer fortlöpa och å andra sidan strävar efter ett flexibelt förhållningssätt till framtiden där planeringen ska kunna anpassa sig efter skiftande förutsättningar. I undersökningen studeras således hur svensk översiktlig planering hanterar denna svårighet.

Undersökningen genomförs i form av en fallstudie. Sex kommuner har valts ut på grund av deras skiftande förutsättningar i form av storlek och geografisk lokalisering. Empirin har samlats in genom en kvalitativ dokumentstudie av översiktsplaner utifrån ett analytiskt ramverk. Det analytiska ramverket består av begrepp och modeller som gör det möjligt att undersöka dels hur de studerade kommunerna diskuterar osäkerheter, dels hur osäkerheter bemöts. Översiktsplanernas diskussion om osäkerhet analyseras utifrån osäkerhetens natur, lokalisering och storleksgrad. Bemötandet analyseras utifrån huruvida kommunen behandlar, delegerar eller ignorerar osäkerhet. Studien visar att kommunerna i hög grad diskuterar osäkerheter, där flera kommuner resonerar kring osäkerheter om exempelvis teknologiska framsteg, klimatförändring och befolkningsutveckling. Översiktsplanerna uttrycker därmed ett flexibelt förhållningssätt i diskussionen om osäkerheter då de inte anser sig ha kontroll över dessa faktorer. I sitt bemötande av osäkerheter fixeras dock framtiden i högre grad genom att osäkerheter ignoreras eller delegeras. Det går således att tala om ett glapp mellan kommunernas diskussion och bemötande av osäkerheter.

För att uppfylla uppsatsens syfte om att bidra till en ökad förståelse om hur osäkerheter kan bemötas inom ramen för en rationell planering avslutas uppsatsen med en diskussion om hur glappet mellan diskussion och bemötande kan överbryggas. Utifrån forskningsöversikten och det analytiska ramverket diskuteras fem aspekter av kommunens hantering av osäkerheter: (1) transparens i bemötandet av osäkerheter vid delegering, (2) applicera referensbaserade prognoser där det är möjligt, (3) predikativa scenarion som rationaliserande scenarion, (4) undersökande scenarion för att bemöta osäkerheter i omvärlden samt (5) behovet av ett tydliggörande av den anpassningsbara planeringen.