Bakgrund: Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och är den folksjukdom som ökar mest runt om i världen. Riskfaktorerna att utveckla sjukdomen är bland annat fysisk inaktivitet, fetma och ärftlighet. Behandlingen av sjukdomen är i första hand livsstilsförändringar med exempelvis fysisk aktivitet. Studien fokuserar på genomförandet av livsstilsförändringar relaterat till fysisk aktivitet och patienters svårigheter att genomföra daglig fysisk aktivitet, främst på grund av bristande motivation. För att patienten ska kunna tillämpa egenvård och skaffa sig en mer aktiv livsstil bör sjuksköterskan utgå ifrån en personcentrerad vård för att motivera till bättre levnadsvanor.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet i behandling av diabetes typ 2.Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie som grundades på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes på manifest nivå med Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom det tre kategorier och sex underkategorier; upplevelsen av fysisk aktivitet, betydelsen av det sociala stödet och upplevelsen av stöd från vårdpersonal. Upplevelsen av fysisk aktivitet inriktar sig på motivationens betydelse och på de hinder och begränsningar som patienten upplever. Det sociala stödet kunde bidra med både negativ och positiv inverkan på patientens genomförande av fysisk aktivitet. Även sjukvården hade en betydande roll för både motivationen och genomförandet av fysisk aktivitet.Slutsats: Genomförandet av fysisk aktivitet kunde upplevas på olika sätt. Patienterna upplevde framför allt att sjukvården kunde komma med mer konkret information angående olika former av fysiska aktiviteter för att kunna bli mer individanpassat.