Bakgrund . Moderna spel blir mer krävande på hårdvaran och för att motverka detta utvecklas nya tekniker för att lätta på dessa krav. En sådan optimeringsteknik är Variable Rate Shading (VRS), som ingår i DirectX 12 API. Det tillåter utvecklare att variera kvaliteten på delar av ramen för att förbättra prestanda. Hur effektiv VRS är, verkar variera eftersom olika benchmark-testare får olika resultat. Detta beror med största sannolikhet på de olika scenmiljöer som används i testerna.

Mål . För att ytterligare utöka de miljöer som används VRS bench-tester kommer denna studie att fokusera på att mäta och utvärdera hos VRS i en lätt miljö som skiljer sig från andra.

Metoder . Metoden består av att utveckla en lättviktig Direct3D 12-applikation, implementera VRS-tekniken och mäta prestanda. För en tydlig utvärdering genomförs flera tester som mäter bildrutetid, bildhastighet och ritar samtalshastighet vid de olika inställningarna med hjälp av VRS-tekniken vid olika upplösningar över 1000 iterationer.

Resultat . Genom att mäta bildrutetid, bildfrekvens och dragsamtalshastighet med VRS var det möjligt att samla in prestationsdata som visa i denna studie. Studien visar den genomsnittliga prestandan med 1x1, 2x2 och 4x4 skugghastigheter vid 480p, 1080p och 2160p upplösning. Medeldata jämfördes mellan skuggningshastigheter och upplösningar för att undersöka korrelationen och avvikelsen. Som förväntat visas generella prestandaförbättringar vid användning av VRS. Vissa inställningar visade dock inkonsekvens i avvikelser mellan skuggningshastigheter, och andra visade försämrad prestanda.

Slutsatser . Slutsatsen från denna studie tider på att VRS förbättrar prestanda även i lätta applikationer, inom rimliga gränser. Prestandavinsten var dock av lägre grad vid jämförelse med andra benchmarktester. Detta tyder på att VRS är mer användbar i mer krävande miljöer.