Till följd av en växande befolkning ökar behovet av livsmedel globalt samtidigt som mängden brukbar jordbruksmark försvinner. Anledningarna till dess försvinnande är många, klimatförändringar, sjukdomar och markdegradering är de tre huvudsakliga kategorierna. Människans exploatering och marktätning av jordbruksmarkmarken räknas som markdegradering och är det som undersöks i denna uppsats. Att exploatera jungfrulig mark samtidigt som stadsnära bebyggda områden förfaller och överges är inte hållbart ur ekologisk eller socialt perspektiv, därför är teorin för cirkulärt naturbruken relevant vinkel att undersöka. Ett alternativ för att möjliggöra en hållbar markanvändning och säkra en framtida livsmedelsförsörjning är att Sveriges regering skapar ett initiativ för att planera efter modellen för ett cirkulärt naturbruk. Modellen för ett cirkulärt naturbruk innebär att exploaterade områden återanvänds för bostäder, verksamheter, infrastruktur o.s.v. tills detta inte längre är möjligt. Då återställs området till någon form av grönstruktur för att kompensera ianspråktagande av ny jungfrulig mark.

Uppsatsen undersöker hur konceptet för ett cirkulärt naturbruk hanteras i Sverige jämfört med övriga Europa, samt vilka alternativa metoder som används för att uppnå en hållbar markanvändning och hur Sverige kan ta steget vidare och utvecklas mot minskad exploateringen av jordbruksmark. Av de svenska instanser som har möjlighet att påverka den fysiska planeringen i Sverige har Regeringen, Boverket, Länsstyrelsen i Skåne samt Länsstyrelsen i Kronoberg valts ut för att undersökas.

Nyckelord: Cirkulärt naturbruk, markanvändning, marktätning, brownfield, soil sealing