Fysisk planering handlar till stor del om att väga olika intressen mot varandra, enskilda som allmänna, stora som små. Det här kandidatarbetet undersöker ett fall där trafiken prioriterats framför övriga intressen och föreslår en förändring där fler funktioner ryms inom samma område. Arbetet undersöker hur en levande stadsmiljö kan utformas i anslutning till en större bytespunkt för kollektivtrafik. Den teoretiska grunden är socialt hållbar utveckling och tillsammans med ett kunskapsunderlag ligger de till grund för ett utvecklingsprogram som sedan tillämpas på Södervärn i Malmö. Kunskapsöversikten har identifierat ett antal nyckelfaktorer för att skapa trivsamma levande stadsmiljöer, några av dem är tydligt definierade rum, inga barriärer, en blandad stad och sammanhängande stråk.

Det råkar också vara vad som saknas vid Södervärn idag. Planförslaget innebar en omvandling av platsen med ny bebyggelse och offentliga platser. Bytespunkten minskar i storlek tack vare genomgående istället för vändande busstrafik vilket ökar dess effektivitet samt ger plats över till stadsliv. Förslaget innehåller nya bostäder och lokaler i ett centralt kollektivtrafiknära läge samt funktioner med större omland såsom ett museum, hotell och vuxenutbildning.