Sammanfattning 

Bakgrund: Covid-19 pandemin har bidragit till en ökad belastning på hälso-och sjukvården och dess personal. Primärvården innebär för många patienter den första kontakten med vården. Under covid-19 pandemin har primärvården fått ställa om sin verksamhet för att kunna möta patienters behov av vård. För sjuksköterskor och distriktssköterskor har pandemin inneburit ett förändrat arbetssätt med nya riktlinjer och direktiv. Covid-19 har även inneburit konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskor har haft behov av att använda sig av olika copingstrategier under pandemin för att hantera stress.

Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta inom primärvården under covid-19 pandemin.

Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Data samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som utgick från Graneheim och Lundman (2004). 

Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier. Osäkerhet och frustration i att arbete ändras dag för dag, arbetet förflyttades från den trygga vårdcentralen, arbetet med utökade skyddsåtgärder på arbetsplatsen har varit en omställning, arbetet med vaccinationer mot covid-19 har inneburit flera olika utmaningar och strategier för att orka med arbetet. Under dessa kategorier bildades totalt elva underkategorier.

Slutsats: Arbetet under covid-19 pandemin har präglats av många olika upplevelser hos distriktssköterskorna. Det har inneburit ett förändrat arbetssätt och nya arbetsuppgifter. Distriktssköterskor i primärvården har utsatts för hög arbetsbelastning vilket bidragit till yrkesrelaterad stress. Det förändrade arbetssättet med den ökade belastningen kan ha bidragit till en försämrad patientsäkerhet. Ytterligare studier för att utforska de långsiktiga effekterna av bortprioriterad vård och dess konsekvenser på patientsäkerheten behöver genomföras. Distriktssköterskors upplevelser och effektiviteten av copingsstrategier behöver undersökas vidare för att se hur dessa kan bidra till ett välmående på arbetsplatsen som leder till en säker vård.