Bakgrund: Cancersjukdom förekommer i hela världen och är i Sverige den nästa vanligaste dödsorsaken. Lidande vid en obotlig cancersjukdom och vid livets slut inkluderar mer lidande än bara fysisk smärta. Hälso- och sjukvårdens överordnade uppgift för all vårdverksamhet är att lindra lidande. Ändå visar tidigare forskning att hälso- och sjukvården tenderar att öka lidandet genom att inte se eller förstå det upplevda lidandet hos en person som har en obotlig cancersjukdom. Lidande kan enligt Eriksson förstås och förklaras som sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Studiens syfte är att med utgångspunkt ifrån Katie Erikssons teori beskriva vuxna personers upplevelse av det lidande som en obotlig cancersjukdom innebär.Metod: En litteraturstudie baserad på patografier. Patografierna analyserades med en deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Erikssons teori om lidande var utgångspunkten för den deduktiva ansatsen. Resultat: Studiens analys visar att vuxna personer med obotlig cancersjukdom upplever lidande som kan appliceras på Erikssons teori om lidande. Livslidande och sjukdomslidande var det lidande som förekom i störst utsträckning. Vårdlidande visade sig var mer sällan förekommande. Inom livslidande upplevdes oro för döden, tidsbrist, sorg och känslan att vara begränsad i sin kropp. För sjukdomslidande visade sig smärta, illamående och trötthet vara de symtom som de personerna upplevde. Det vårdlidande som framkom visade sig utgöras av kränkningar orsakade av hälso- och sjukvårdspersonalen.Slutsats: Vuxna personer som diagnostiserats med obotlig cancer upplever lidande som kan förklaras med Erikssons teori om lidande. Livslidande var det lidande som framkom i störst utsträckning och hos samtliga personer. Studiens resultat kan hjälpa sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal att förstå, bemöta och lindra det upplevda lidandet hos vuxna personer med obotlig cancersjukdom.