Den vardagliga motionen är en viktig del av människans liv. Trots detta spenderar en stor del av oss vår vakna tid stillasittande. Detta har till stor del att göra med den fysiska utformningen av våra städer och hur detta har satt sin prägel på våra vanor och vår hälsa. Hur vi aktivt transporterar oss i staden beror till stor del på hur staden, och inte minst gaturummet, utformas för det som kallas den mjuka trafkanten. 

Arbetet syftar därför till att undersöka vilka kvaliteter och brister som fnns i dagens gaturum utifrån mjuka trafkanters perspektiv, och hur gaturum kan utformas för att prioritera dessa. För att undersöka detta har två olika gaturum valts ut - Artillerigatan i Stockholm och Linnégatan i Göteborg, två centralt belägna gaturum med olika förutsättningar. Inom respektive gata har tre olika trafksituationer valts ut för att analyseras i detalj. Genom kvalitativ textanalys har en kunskapsöversikt skapats som i sin tur mynnat ut i målbilder med tillhörande strategier för att prioritera mjuka trafkanter och en aktiv transport. Utifrån en analysmetod, som även denna baseras på kunskapsöversikten, har kvaliteter och brister kunnat identiferas i respektive trafksituation genom platsanalys. Detta har resulterat i totalt sex olika gestaltningsförslag utformade efter målbilder och strategier. 

Studiens resultat visar att det är svårt att peka på en specifk faktor som en generell kvalitet eller brist i olika gaturum, då varje gata har olika förutsättningar. Gestaltningsförslagen påvisar hur olika gaturum kan utformas för att prioritera mjuka trafkanter. Även här fnns det inget generellt svar på hur gaturum kan utformas - olika förutsättningar skapar olika fysiska miljöer trots att samma strategier appliceras på dem.