Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som troligtvis funnits i omkring 2000 år och det handlar i hög grad om kulturella och sociala faktorer. Det beräknas att omkring 200 000 miljoner kvinnor och flickor har genomgått kvinnlig könsstympning. Det mångkulturella samhället medför att dessa kvinnor med bakgrund i länder där kvinnlig könsstympning praktiseras kan behöva vård i olika former. Utifrån tidigare forskning upplever dessa kvinnor otillräcklig kunskap hos sjukvårdspersonalen. För att kunna förse en bättre och ändamålsenlig vård är det av betydelse att sjuksköterskan utvecklar kulturell kompetens kring ämnet. 

Syfte: Syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit könsstympade. 

Metod: Den metod som valdes ut för studien var Fribergs (2017) allmänna litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar som utgick från en kvalitativ metod. Analysmodellen utgick från Fribergs (2022) fyrastegs modell.  

Resultat: Ur resultatet framkom tre olika kategorier; Brist på kunskap och erfarenheter vid kvinnlig könsstympning, Sociokulturella hinder vid kvinnlig könsstympning och Ogynnsamma effekter vid kvinnlig könsstympning. 

Slutsats: I studien framgår det att sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet kring kvinnlig könsstympning, att det finns sociokulturella hinder i omvårdnaden och att kvinnlig könsstympning ger ogynnsamma effekter avseende kvinnans psykiska, fysiska och reproduktiva hälsa. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor ökar sin kunskap och kulturella kompetens inom ämnet för att främja tryggheten i omvårdnaden av kvinnor som blivit könsstympade.

 Nyckelord: erfarenhet, kunskap, kvinnlig könsstympning, omvårdnad, sjuksköterska.