Det här arbetet uppmärksammar hur konst kan implementeras i den fysiska planeringen av offentliga rum. Under den gångna pandemin förändrades människors levnadsmönster och sociala aktiviteter hänvisades många gånger till offentliga rum utomhus. På grund av restriktionerna fck de offentliga rummen större betydelse än tidigare och ökad utomhusvistelse ställde högre krav på gestaltningen. Frågan om vad en god gestaltning innefattas av kan riktas mot många olika ämnesområden, i det här fallet blev avsaknaden av konst i gestaltningen av offentliga rum mest aktuell. Syftet med arbetet är att ta fram två olika planförslag för Kungsplan i Karlskrona. Dessa förslag gestaltas för att kunna bidra till fler möten och upplevelser kring konst. Därtill syftar arbetet till att undersöka hur aktiviteten i ett offentligt rum kan ökas med hjälp av konst. Arbetets teoretiska ramverk utgår ifrån begreppen hållbar utveckling som mynnar ut i social hållbarhet och rumslig rättvisa. I arbetets framtagna kunskapsöversikt har ett antal faktorer identiferats kring vilka tematiska inslag som kan bidra till en inkludering av en bredare målgrupp. I arbetet har en fallstudie använts som forskningsdesign samt metoderna platsanalys och de av Gehl och Svarre framtagna metoderna Mapping och Tracing tillämpats. Genom de två planförslagen illustreras två olika exempel på tematiska inslag, där syftet är att undersöka vad en konstnärlig gestaltning av ett offentligt rum kan innebära. De tematiska inslagen rör konst med koppling till människans sinnen samt lärande, delaktighet och medskapande i konst. Slutsatsen av detta arbete är att konst kan bidra till en ökad aktivering av offentliga rum, samt att olika typer av konst och tematiska inriktningar aktiverar ett rum på olika sätt. Utplacering av konst i det offentliga rummet kan både ge fler människor möjlighet att upptäcka konst, detta kan bidra till en ökad social hållbarhet och rumslig rättvisa.