Bakgrund: Att bli brännskadad är något av de mest traumatiska en människa kan råka ut för, läkningstiden är lång och associeras med svår smärta och långvariga hälsoproblem. Till följd av brännskadan upplever individerna ofta psykiska och fysiska besvär. Trots det råder ingen konsensus över möjliga riskfaktorer, som kan vara relaterade till utveckling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och depression.

Syfte: Syftet med studien är att belysa möjliga riskfaktorer för PTSD och depression efter brännskada.

Metod: En allmän litteraturöversikt med sju kvantitativa artiklar som analyserats med Fribergs (2022) analysmodell.

Resultat: Fem huvudkategorier identifierades: Genus, Att inte acceptera, Vårdtid, Brännskadans omfattning och Psykosociala aspekter. Genus spelar en viktig roll i hur förekommande PTSD och depression var efter brännskada. Likaså gjorde missnöjet med den nya kroppen, vilket kunde förutsäga både PTSD och depression. Vårdtiden spelade en väsentlig roll för individens psykiska mående. Operationer, inläggning på IVA samt brännskadans storlek och djup hade en lika avgörande roll. De som screenades positivt för PTSD var främst ogifta eller änka/änkling.

Slutsats: Det framkom att vårdtiden var den faktor som främst påverkade individens psykiska mående. En längre vårdtid ökade risken för utveckling av depression och PTSD. Den förändrade kroppens inverkan kunde också ses som en bidragande orsak till det psykiska måendet hos individerna.