Bakgrund: Idag beräknas cirka 70 000 människor avlidit till följd av en långsamt förlöpande kronisk sjukdom som behandlas med palliativa insatser. Dygnet runt vårdas svårt sjuka patienter på landets alla sjukhus. Hos flertalet av dessas patienter står det klart att sjukdomen inte längre är botbar. Sjuksköterskans uppgift syftar till att stödja den enskilde individen och dennes anhörige genom hela kvarståendevårdförlopp och ge det bästa möjliga vård. Det skapas dagligen nya relationer mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Detta innebär stora påfrestningar för sjuksköterskorna på ett känslomässigt plan då de ständigt ställs inför etiska dilemman. För att säkerställa god omvårdnad vid palliativ vård behövs mer utbildning för att skapa bättre kunskap.

Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvårdavdelning.

Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Som analysmetod valdes Friberg (2017). Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed.

Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman, den första temat var Att bli känslomässigt engagerad, det andra var Att känna sig otillräcklig, det tredje var Att uppleva brist på tid, och det sista blev Att uppleva avsaknad av kunskap.

Slutsats: Genom denna studie framgick det att sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist och ett behov av stöd när de arbetade med patienter i livets slutskede vilket har lett till att vårdkvalitén försämrats. Sjuksköterskorna upplevde att kunskaps avsaknaden kring palliativ vård kunde påverka vårdkvaliteten negativt och den vård som erbjuds till patienten.