Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformer som kvinnor insjuknar i och som leder till flest dödsfall. Behandligen mot bröstcancer består vanligtsvis av cytostaktikabehandling, kirurgi, hormonbehandling och strålbhenadling. Behandlingarna medför många oönskade och påfrestande biverkningar. Vilket påverkar kvinnans välmående och livskvalitet i efterförloppet. Både de fysiska och psykosociala problemen. Sjuksköterskan ska med empati stötta och utöva en god personcentrerad vård för att hjälpa kvinnorna att finna en sturktur i vardagen, syftet att främja hälsa och förebygga ohälsa. 

Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av det vardagliga livet efter att ha överlevt bröstcancer. 

Metod: En litteraturstuide baserad på fyra patografier. Datamaerialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheims kvaliatavita innehållsanalys. 

Resultatet: Resultatet presenteras i tre kategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna var upplevad begränsningar i vardagslivet, känslan av förändrad kroppsbild och betydelsen av stödet. De sex underkatoegorierna var mental trötthet begränsar vardagen, känslan av oro för återfall påverkar vardagen, att kroppen förändras leder till negativia känslor, ökad livskvalitet tack vare bröstrekonstruktion, upplevt stöd från hälso- och sjukvården och upplevt stöd från omgivningen har betydelse. 

Slutsats: Vardagslivet i efterförloppet har påverkats för alla kvinnor. Kvinnorna lever med mentaltrötthet. Detta påverlade deras vardag så pass att de inte orkade göra samma saker som innan. Kvinnorna hade en rädsla för att få återfall. Kvinnornas självkänsla påverkades av att de hade varit tvugna att genomgå mastektomi. Kvinnorna kände att de var i behov av stöd ifrån sjukvården i efterförloppet och berättade att stödet från anhöriga var en stor del i deras nya vardag.