Sammanfattning

 Bakgrund: Amputation av nedre extremiteter har en stor inverkan på patienters livssituation. Att förlora en kroppsdel innebär en begränsning av fysisk aktivitet, och att leva med en ny kroppsbild utgör en stor utmaning för patienterna. Samhälle och vårdgivare behöver visa förståelse och erbjuda en individanpassad vård till patienterna då detta har en avgörande betydelse för deras välbefinnande. Roys adaptionsmodell och ett fokus på personcentrerad vård hjälper vårdpersonal att få en holistisk syn och ökad förståelse för patienters reaktion och känslor, och därmed ett effektivare vårdresultat. Syfte: Belysa patienters upplevelser av en förändrad livssituation efter amputation av nedre extremiteter.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Friberg (2022) analysmodell.Resultat: Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde fantomsmärta och fantomförnimmelse efter amputation av nedre extremitet och att det inverkade på deras livskvalitet. Patientens smärtupplevelser möts av oförståelse från vårdgivare och familj, vänner och närstående. Det sociala stödet från familjer, vänner och vårdgivare, även ekonomiskt stöd från staten, var avgörande för patienters återhämning och livskvalitet. Amputationen förändrade patientens liv, både fysiskt och psykiskt. De flesta patienter har accepterat amputationen som en del i deras förändrade livssituation. De har en positiv inställning till framtiden och en anpassad protes var ett redskap för att kunna leva självständigt.Slutsats: Socialt stöd och stöd från vårdgivare är betydelsefullt för patienternas återhämtning och för att bryta självisolering. Fantomsmärta och smärtupplevelser som uppstår efter amputation påverkar patienternas vardag och många patienter accepterar det som en del av den förändrade livssituationen. Protesens begränsningar och möjligheter påverkar patienternas liv på olika sätt och kan ge möjligheter till ökad rörlighet och självförtroende. Som blivande sjuksköterska är det viktigt att arbeta med personcentrerad vård som fokuserar på patienten och inte sjukdomen, för att därigenom få ett bättre resultat och undvika onödigt vårdlidande.