Segregation ses som ett betydande problem i dagens Sverige inom politik, media och forskning. Områden som klassificeras som utsatta hamnar ofta i fokus i debatten och återkommande kopplas problemet med segregation och dess lösningar till den fysiska miljön. I samband med denna uppmålade problembild har segregationsfrågan kommit att bli högaktuell inom fysisk planering. Samtidigt finns det studier som visar på ett samband mellan segregationsmönster och stigmatisering av enskilda områden och dess invånare. På samma gång är strategisk fysisk planering central för en kommuns långsiktiga utveckling, där översiktsplaner är ett vägledande dokument som pekar ut vilka problem som är relevanta för kommunen och hur en ska förhålla sig till dem. Med tanke på den maktposition och det demokratiska ansvar som kommunal strategisk fysisk planering har är det viktigt att dess språkbruk präglas av saklighet och inte skuldbelägger områden eller invånare. Vi ser det därför som relevant att undersöka hur segregation problematiseras inom kommunal fysisk planering.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur segregation konstrueras diskursivt inom kommunal strategisk fysisk planering. Detta undersöker vi genom frågan: Hur konstrueras segregation som problem i Göteborgs Stads strategiska fysiska planering? Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv och bygger på metoden “What’s the problem represented to be?”, vilket ämnar synliggöra hur ett problem är konstruerat genom att studera de lösningar som föreslås. I studien analyseras segregationsbegreppet i strategiska plandokument framtagna av Göteborgs Stads från 2009 fram till idag.

Utifrån analysen dras slutsatsen att segregation framställs som ett brett, negativt och ohållbart problem som bör motverkas. Det målas upp en bild av att segregation kan motverkas genom fysisk planering, där problemet främst ämnar lösas genom fysiska åtgärder för att stimulera social interaktion. På så sätt framställs stadens fysiska miljöer som orsak till segregation, där människor som bor rumsligt uppdelat hindras av den fysiska miljön från att interagera med varandra och leva tillsammans i en stor gemenskap, vilket framställs som idealet. Om segregation är ett brett och strukturellt problem finns det anledning för Göteborgs Stads strategiska fysiska planering att rikta mer fokus på att hantera och motverka de möjliga negativa konsekvenserna av segregationen, som är relativt frånvarande i plandokumenten, än att generellt rikta in sig på att påverka segregationen i sig.