Sverige har en långtgående tradition av kommunalt planmonopol, samtidigt har behovet av regional samordning av mellankommunala intressen ökat avsevärt. Utifrån direktiv från Europeiska unionen och staten är regionens huvudsakliga syfte att ta fram strategier för att öka tillväxten i regionen. Detta utmynnar i regionala strategiska utvecklingsdokument som syftar till att vägleda länets tillväxtarbete. Kommuner med stora resurser får en tydlig position i länets strategiska dokument som tillväxtmotorer. Sverige består till stor del av landsbygdskommuner med begränsade möjligheter till tillväxt. Strategiska mål med fokus på en ökad produktion av varor och tjänster kan inte översättas i samma utsträckning på landsbygdskommuner. Därav blir positionen som landsbygdskommun otydlig i linje med det regionala strategiska arbetet.

Syftet har varit att försöka förstå hur regional fysisk planering kan påverka den kommunala fysiska planeringen. Studien syftar vidare till att undersöka hur landsbygdskommuner använder sig av regionala mål, planer och program vid översiktsplanering. Studien har studerat hur samarbetet vid den regionala planeringsnivån och den kommunala planeringsnivån är utformad. Studien har använt en metodkombination med en kvalitativ flerfallsstudie samt semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserat 4 kommuners översiktsplaner och det har genomförts en intervju med vardera kommun. Studien har också analyserat ett regionalt strategidokument och därefter genomfördes en intervju med regionorganet. De undersökta och intervjuade landsbygdskommunerna är Tomelilla, Staffanstorp, Perstorp och Östra Göinge. Regionen som analyserades och intervjuades var Region Skåne. Teorin som använts i studien är institutional rational choice. Denna har använts för att förklara kommunernas och regionens handlingar. 

Studien visar att landsbygdskommunerna tenderar att följa regionens strategidokument. Detta visar sig i kommunernas vokabulär och synsätt på planeringsfrågor. Sättet kommunerna applicerar målen är främst genom att samarbeta med närliggande kommuner där de kommer överens om en gemensam tolkning av regionens strategidokument. Regionens mål efterföljs av landsbygdskommunerna främst i frågor om kollektivtrafik. Regionen ansvarar för utvecklingen av kollektivtrafiken i länet. Detta gör att kommunerna behöver samarbeta med regionen för att få en kollektivtrafikutveckling i sin kommun. 

Studien har också visat att landsbygdskommunerna ser positivt på en mer konkret regional strategisk planering. Kommunerna uttrycker det som att regionen borde försöka vara mer precisa i sina mål i framtida strategisk planering. Detta är något som regionen också uppmärksammar, och vill vara i framtiden.