Den smarta staden är ett koncept som har utvecklats genom olika sociala, ekonomiska och teknologiska drivkrafter. De senaste årens teknologiska framsteg som skett har möjliggjort för smarta städer att gå från en framtidsutopi till verklighet. Viktiga trender och utmaningar för samhällen kring urbanisering och klimatförändringar parallellt med den snabba tekniska och digitala utvecklingen har resulterat i en starkt växande trend kring smarta städer. En smart stad kan omfatta olika dimensioner såsom hållbarhet, smart styrning och politik, social inkludering, livskvalitet, ekonomisk utveckling, samverkan och delaktighet. Trots att det inte finns en entydig definition av vad en smart stad är, utgör digitaliseringen en gemensam nämnare. Fysisk planering och smarta städer är intimt kopplade då fysisk planering spelar en central roll i att utveckla och forma smarta stadsområden. Genom att integrera digitalisering, teknik och innovativa lösningar i den fysiska planeringen kan man skapa städer som är effektiva, hållbara och livskraftiga. Detta examensarbete är en studie av hur konceptet "smart stad" tillämpas i den fysiska planeringen och hur politiska visioner och mål omsätts till praktiskt handling inom den fysiska planeringen. Arbetet grundas på ett teoretiskt ramverk framtaget ur befintlig forskning kring ämnet smart stad. Detta är en fallstudie som grundar sig i ett specifikt fall. Kommunala dokument har undersökts och analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys som metod. Studien resulterade i hur konceptet "smarta städer" har tillämpats inom följande aspekter: helhetsperspektiv, anpassning till platsens kontext, samverkan och delaktighet. Från detta har slutsatser kunnat dras för hur städer arbetar med konceptet smart stad inom den fysiska planeringen.