Enligt FN:s klimatpanel IPCC ökar de globala utsläppen av växthusgaser till följd av samhällets ohållbara energianvändning, markanvändning, livsstilar, konsumtion och produktion. Utvinning och bearbetning av naturresurser orsakar cirka 50 procent av växthusgasutsläppen och mer än 90 procent av vattenstressen och förlusten av biologisk mångfald i världen. Europeiska kommissionen (2020, s. 14) rapporterar att den byggda miljön står för ungefär hälften av allt utvunnet material och mer än 35 procent av avfallsgenereringen i EU. Konceptet cirkulära städer har fått ett stort uppsving i forskningslitteraturen för att det sätter cirkulär ekonomi i en ekologisk, social och rumslig kontext. Fysisk planering framhålls av flera forskare som ett nödvändigt verktyg för att förverkliga cirkulära städer. Dels är den fysiska planeringen tvärvetenskaplig och involverar många olika skalor och aktörer (Verga & Khan 2022, s. 22), dels skapar planeringen de rumsliga förutsättningarna för cirkulära processer att ta plats i staden.

Detta kandidatarbete undersöker hur svenska kommuner i sin fysiska planering möjliggör cirkulära städer. Det undersöker även hur systematisk planeringen för cirkulära städer är från strategisk nivå till detaljplanenivå. Undersökningen genomfördes i form av en flerfallsstudie av Eskilstuna kommun och Malmö stad. Utifrån en kunskapsöversikt om planering för cirkulära städer utarbetades ett analytiskt ramverk innehållande sex verktyg för cirkularitet, vilka agerade indikatorer för hur kommunerna planerar för cirkulära städer. Empirin bestod av respektive kommuns aktuella översiktsplan samt vars en detaljplan, och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen visar att kommuner kan möjliggöra cirkulära städer genom en fysisk planering som bidrar till såväl kretslopp som ekologisk regeneration och anpassning. Planeringen för ekologisk regeneration är systematisk från strategisk nivå till detaljplanenivå, men vissa luckor uppfattades i implementeringen av planeringen för kretslopp och anpassning. Studien bedöms därmed bidra till att fylla en del av kunskapsluckan för hur svenska kommuner i sin fysiska planering anknyter till ekologiska, sociala och rumsliga aspekter av cirkularitet.